Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och Finland, varje år dör nära tvåtusen patienter i Sverige och 800 i Finland av sjukdomen. De dödliga fallen är nästan uteslutande en följd av att tumörer i bröstet spridit sig till andra organ som skelett, hjärna och lever.
Metastaser i armhålans lymfkörtlar är en viktig riskfaktor för att bröstcancern kommer att sprida sig till andra organ. Något som tidigare inte varit känt är om dessa metastaser är ansvariga för att sprida cancer vidare till andra organ och inte heller vilka vägar cancercellerna tar.
Cancervävnad från 20 patienter
I den aktuella studien undersökte forskarna DNA i cancervävnad från 20 patienter med brösttumörer och metastaser i både armhåla och andra organ. Med så kallad next-generation sequencing kunde de kartlägga släktskapet mellan cancercellerna i bröstet och de som fanns i metastaser i andra organ. På så vis kunde de visa cancerns spridningsvägar.
Studien visade att tumörceller sprids från brösttumören till armhålans lymfkörtlar och till andra organ som skelett och hjärna. Ofta sprider sig sedan metastaser vidare från det första organet till andra organ i nästa steg.
– Vårt viktigaste fynd var dock att metastaserna i lymfkörtlarna i armhålan inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med professor Jonas Bergh vid samma institution.
Tidig explosion av cancerceller
De fann också att det i vissa fall rör sig om en tidig explosion av cancerceller från brösttumören, som ger upphov till metastaser i flera olika organ på en gång. Forskarna visade också att olika regioner i brösttumörerna gav upphov till metastaser i specifika organ i kroppen.
Tillsammans kan fynden hjälpa läkare att fatta kliniska beslut om när, var och hur många vävnadsprov som bör tas för att förstå hur allvarlig sjukdomen är, och anpassa behandlingen på bästa sätt.
– Resultaten bekräftar också tidigare forskning som visar att cancerbehandlingen behöver individanpassas. Vi hoppas att det här leder till förbättrad behandling av metastatisk cancer i framtiden, säger Johan Hartman.
Studien leddes av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med forskare från KTH/SciLifeLab och Helsingfors universitet. Arbetet har finansierats med anslag från Märit och Hans Rausings fond, Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder med flera.
Studien publiceras i Journal of Clinical Investigation.
Publikation:
“Evolutionary history of metastatic breast cancer reveals minimal seeding from axillary lymph nodes”
Ullah I, Karthik GM, Alkodsi A, Kjällquist U, Stålhammar G, Lövrot J, Martinez NF, Lagergren J, Hautaniemi S, Hartman J, Bergh J
The Journal of Clinical Investigation, online 26 februari 2018, doi:10.1172/JCI96149
Här kan du läsa den ursprungliga nyheten på Karolinska Institutets webbsida.
Sampsa Hautaniemi forskningens finländare
Från Helsingfors universitet deltog professor Sampsa Hautaniemi. I Helsingfors leder Hautaniemi forskningsgruppen Hautaniemi Lab som undersöker varför cancern blir resistent mot läkemedel och sätt att motverka det. Han team består till stor del av matematiker, ingenjörer och datavetare. Det är en märklig uppsättning av experter vid en medicinsk fakultet, kanske någon tänker?
– Mätningar av arvsmassa genererar enorma mängder data. Vi arbetar med matematiska modeller för att hantera datamängden och få fram information om sjukdomar, förklarar Hautaniemi.
Här kan du läsa mer om Hautaniemi-laboratoriets arbete (på finska).
Laboratoriet berättar också om sitt arbete på twitterkontot @HautaniemiLab:
[social_media url=https://twitter.com/HautaniemiLab/status/968826298431926273][/social_me…]
[social_media url=https://twitter.com/Sampsa_H/status/918177188901478401][/social_media]