Dessa tankar tillhör rättshistoriker Kaius Tuori. Tuori, som själv kallar sig för rättslig idéhistoriker, har förbluffat följt med den extrema högerns uppgång i Finland.
Tillsammans med sin forskningsgrupp kartlägger Tuori den rättsliga traditionen och den politiska idéhistorien i Europa. De sysslar mycket med arkivforskning då en av gruppens målsättningar är att utreda idéernas strid under nazitiden.
– Under nazitiden kunde man inte direkt kritisera regimen, men man kritiserade den indirekt med hjälp av kodspråk, berättar Tuori.
Enligt Tuori var kodspråket mycket likt det som används i diktaturer eller andra samhällen där man inte kan tala fritt. Folk lärde sig alltså att ”läsa mellan raderna” och förstå omskrivningar av saker det inte var tryggt att säga rakt ut, speciellt inte offentligt.
– Eftersom man relativt fritt kunde tala om samhällsordningen i antikens Rom eller Grekland använde man sig av dem som exempel i sitt tal. Dessa omskrivningar hade också tidigare ofta använts, till exempel då nakenhet eller homosexualitet var tabu. Bara det handlade om klassiska ämnen kunde man säga vad som helst, säger Tuori.
De som använde sig av omskrivningarna var främst professorer vid universitet i Tyskland som ville kritisera nazisternas politik.
Det förflutna fascinerar forskaren
Nu håller Tuoris forskningsgrupp på med en undersökning där de utreder de traumatiska faser emigranterna som flydde från nazisterna gick igenom, samt nazisternas intellektuella konkurs efter 1945 och hur båda till slut återvände till tanken om en rättsstat.
– Användningen av det förflutna, av traditionen, fascinerar.
Tuori inspireras i sin forskning också av utanförskapsbilder; hur man gör begrepp av ursprungsbefolkningar. Forskaren behandlar utveckling som sker under långa tidsintervall, där ett kvartal inte är någon tid alls.
– Följderna är här 2500 år långa och i bakgrunden ligger tanken om en kultur som minns historien: vad man vill komma ihåg från det förflutna.
Enligt Tuori finns det i den politiska diskussionen inte alltid tid att till exempel tänka på hur saker hänger ihop.
– Forskarnas uppgift är att producera tänkande, ta reda på vart idéerna är på väg, vad de hänger samman med och vart de till slut leder.
Fokus på tolkningar från 1930-talet
Tuori själv har specialiserat sig på 1930-talets europeiska kris, som gav upphov till nazismen, fascismen och kommunismen.
– Där gäller det heller inte någon kort tidsräcka utan vår gemensamma europeiska tradition. Jag försöker ta reda på hur sann den här tolkningen är och hur nödvändig den var efter andra världskriget.
Tuori talar också om 1930-talets reformtid då nazisterna hade en egen rättsteori. Enligt den var alla judar ohyra.
– Den intellektuella konkursen var där en påföljd av nazisternas rättsliga negation.
Tuori granskar viktiga tänkare från 1930-talet som blev tvungna att lämna Tyskland och slutligen hamnade bland annat i Storbritannien. Skribenterna från 1930-talet argumenterade mot nazismens idé.
– En central punkt i undersökningen är att ta reda på hur dessa tänkare resonerade och vad som till slut gick fel i Tyskland, och hur det kom sig att rättsstaten inte förhindrade nazisternas brott, säger Tuori.