Resultatet i presidentvalet kan inte analyseras separat från kongressvalet.
− När nu också maktbalansen i kongressen skiftar i enlighet med resultatet i presidentvalet, har vinnaren möjlighet att genomföra en verklig inrikespolitisk kursändring i fråga om industri- och energipolitik, hälsovårdssystemet, beskattning och inkomstöverföring, konstaterar forskningsledare Juhana Aunesluoma vid Helsingfors universitet.
Enligt Aunesluoma kan Donald J. Trump introducera radikala förändringar.
− Vi vet dock inget om hurdana politiska eller lagstiftande åtgärder han kommer att tillgripa som president för att uppnå sina mål.
”Trumps anhängare har gett honom en verklig blankofullmakt.”
När det gäller utrikespolitiken gör befintliga strukturer och trender att USA oavsett valresultatet går mot en mer återhållsam utrikes- och säkerhetspolitik med fokus på Asien och Stillahavsregionen. En stor förändring skedde redan under Obama.
− Trumps Amerika kan emellertid vara ett osäkerhetsmoment till exempel för Europa och också för Finland, säger akademiforskaren och docenten i Nordamerikastudier Rani-Henrik Andersson, som vistas vid University of California i Santa Barbara och där följde presidentvalet.
Viktigt är också hur Hillary Clinton uppmuntrar sina anhängare att agera efter förlusten. Atmosfären är för tillfället spänd.
Smutsig valkampanj
Andersson trodde att Trumps stil skulle fälla honom redan i primärvalet.
− Det är förbluffande hur Trump har kommit undan med alla sina uttalanden. Det verkar som om han har kunnat skapa en skara verkliga ”troende” anhängare som litar på honom i vått och torrt.
Juhana Aunesluoma å sin sida förvånades av hur republikaner troget ställde sig bakom Trump trots att det amerikanska politiska systemet är kraftigt tudelat.
− Misstron mot Clinton har varit ännu djupare än förväntat, bedömer Aunesluoma.
”Polariseringen har ökat kraftigt i USA under de två senaste decennierna. Nu får vi se om den politiska splittringen fortsätter eller om någon slags kulmen är nådd.”
Ingen överraskades av att valkampanjen var så negativ och av att kandidaterna svartmålade varandra, däremot nog av de sista dagarnas händelser.
Akademiforskaren, universitetslektor Hanna Wass förundrar sig stort över beslutet att återuppta och sedan snabbt lägga ner utredningen kring Clintons e-posthantering.
− Hela processen är svår att förstå. Hur kan FBI blanda sig i kampanjen så här på slutrakan? I offentligheten har det frågats varför man inte återupptog utredningen i tysthet och bara kom ut med resultaten om det uppdagades något nytt?
De stora känslornas val
Presidentvalet präglades genomgående av att båda kandidaterna är impopulära.
− Även om Clintons erfarenhet och expertis är hennes utpräglade styrka, blev det en nackdel för henne. Hon framstod för en stor del av den amerikanska väljarkåren som avlägsen och korrumperad, kronjuvelen i det politiska etablissemanget, kommenterar Wass.
Donald Trump har å sin sida skickligt lyckas spela på den känsla av att ha blivit bedragen som följt av att den amerikanska drömmen har gått på grund. I presidentvalet handlade det om mer än skillnaderna mellan partierna. Det handlade om ekonomisk ojämlikhet, missnöje med den federala unionen och en känsla av orättvisa.
− Det finns många arga människor, närmast män ur den vita medelklassen eller lägre vita medelklassen, som upplever att deras välstånd och arbetsplatser har gått till immigranter, utländska makter och andra. Snart utgör de inte längre en klar majoritet i ett USA som ständigt förändras. Det var ur denna rädsla som Trump kunde ösa och bygga upp sin popularitet, fortsätter Andersson.
En förändringens kväll
Av väsentlig betydelse för valresultatet var att Trump aktiverade sina ”tysta” anhängare. Enbart republikanernas röster hade inte räckt till. Röstningsbeteendet klarnar i kommande analyser.
− Det mest förvånande var att Trump vann i Michigan och Wisconsin. De latinamerikanska, afroamerikanska och kvinnliga väljarna kunde ändå inte garantera en seger för Clinton. Den vita väljarkåren utanför storstäderna trodde på Trumps ord om förändring och röstade, konstaterar Andersson.
− För att citera den kända amerikanska kommentatorn Van Jones var det både en protest mot eliten i Washington och det vita Amerikas protest mot att demografin förändras. De senaste åtta åren har landet haft en afroamerikansk president, den latinamerikanska befolkningen ökar, och inte heller de övriga minoriteterna är tysta längre.
”Allt som allt är det mycket svårt att förutspå vad som kommer att hända. Amerikanarna ville ha förändring, och nu får de det.”
Video: Yhdysvaltain tutkimuksen professori Mikko Saikku analysoi vaalituloksen merkitystä