Från och med 1948 fungerade Hjalmar J. Procopé som kontaktperson mellan Finland och Europarörelsen, en takorganisation för olika medborgarrörelser i Västeuropa som arbetade för europeiskt enande. År 1948 ordnade Europarörelsen en stor kongress i Haag i Nederländerna för att manifestera europeisk enighet, vilket året efter ledde till grundandet av Europarådet. Procopé var som enda finländare inbjuden till Haag men tvingades i sista stund lämna återbud. Procopé undersökte möjligheterna att i Finland grunda ett nationellt råd inom ramen för Europarörelsen, men det lyckades inte på grund av de känsliga relationerna till Sovjetunionen.
- Min doktorsavhandling handlar primärt om att analysera gränserna för den finska västpolitiken med hänsyn till den europeiska integrationen i ljuset av Procopés aktiviteter. Manöverutrymmet var väldigt begränsat. Den politiska ledningen i Finland tvingade Procopé att hålla låg profil, säger Richard Brander från Helsingfors universitet.
Dessutom belyser Branders avhandling ett aktuellt tema: Storbritanniens relationer till det europeiska integrationsprojektet. Storbritannien, olika brittiska aktörer och speciellt Winston Churchill spelade en avgörande roll då den västeuropeiska integrationen tog fart efter andra världskriget. Britterna ville vara med men ändå stå utanför.
- Relationerna med Storbritannien har varit mycket viktiga då Finland strävat efter att etablera och utveckla landets ekonomiska och politiska samarbete med Västeuropa. Procopé upprätthöll i integrationens tidigaste faser nära kontakter med Churchills svärson Duncan Sandys, som ledde Europarörelsen. Genom att studera integrationshistorien får man en bild av Storbritanniens komplexa relation med Europa som fortfarande har relevans i dag, säger Brander.
Västlig integration och antikommunism var enligt avhandlingen två sidor av samma mynt för Procopé. Han upprätthöll nära kontakter med den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, som i hemlighet finansierade Europarörelsen. I Finland engagerade han sig i den antikommunistiska stiftelsen Suomalaisen Yhteiskunnan Tuki – Finlands samhällsskydd.
Ett konkret resultat av Procopés ansträngningar var att den så kallade Europeiska ungdomskampanjen med amerikanskt stöd nådde även Finland.
- Det heter att varje generation skriver historien på nytt. Min avhandling omprövar den bild av Procopés efterkrigstida aktiviteter som hans levnadstecknare, politices doktor Magnus Lemberg har presenterat. På 1980-talet ansåg man fortfarande att Procopés avståndstagande från den nya vänskapspolitiken med Sovjetunionen var ett personligt misslyckande, att Procopé inte insåg de utrikespolitiska realiteterna. Nu framträder i stället en principfast förespråkare för en anknytning av Finland till den tidiga västeuropeiska integrationen, säger Brander.
Hjalmar J. Procopé var på 1930-talet vd för Finska pappersbruksföreningen, under andra världskriget Finlands sändebud i Washington tills amerikanerna avbröt de diplomatiska relationerna, och därefter president Risto Rytis försvarsadvokat i krigsansvarighetsprocessen. Procopé upprätthöll korrekta relationer till president J.K. Paasikivi medan Urho Kekkonen aktivt motarbetade honom, framgår det av avhandlingen.
’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’’
Politices magister Richard Brander disputerar 12.4.2019 kl. 12 vid Statsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen "Finland och den tidiga västintegrationen - Hjalmar J. Procopé och Europarörelsen 1948-1954" (Finland and early Western integration. Hjalmar J. Procopé and the European Movement 1948-1954). Disputationen äger rum i Universitetets huvudbyggnad, auditorium XII.
Opponent är universitetslektor Johanna Rainio-Niemi, Åbo universitet, och kustos är professor Pauli Kettunen.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Statsvetenskapliga fakultetens publikationer och säljs av Unigrafia.
Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis.
Kontaktuppgifter:
Richard Brander
Tel. 040 5146363
richard.brander@outlook.com