Riksdagsvalet blev ett hashtagg-val

Analysen av närmare 200 000 tweetar som gällde valet visar att hashtaggen har blivit ett viktigt kampanjverktyg också inom politiken. Men diskussionen är koncentrerad och delad. De högljuddaste kandidaterna finns i Helsingfors valkrets och i Nylands valkrets, och de politiska grupperna twittrar mest inom sig.

Forskare vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet konstaterade att de politiska aktörerna i Finland har lärt sig att använda hashtagg eller ämnesetikett i sociala medier i samband med riksdagsvalet.

– Utöver partierna har många olika slags aktörer från medborgarorganisationer till medier byggt upp egna kampanjer kring olika hashtaggar. Till formatet hör också att man samlar in röstlöften och rekryterar kandidater som understöder kampanjens värden, berättar Salla-Maaria Laaksonen som är forskare vid Helsingfors universitet.

Sådana kampanjer är bl.a. Finlands studentkårers förbunds kampanj #koulutuslupaus, olika barn- och ungdomsorganisationers gemensamma kampanj #huoneentaulu och miljöorganisationernas och företagens kampanj #energiaremontti2015.

Politiska aktörer blev aktiva i på Twitter

Nästa varje parti och många kandidater hade en egen kampanj-hashtagg.

Kandidaterna stod för cirka 16 000 av tweetarna med ämnesetiketter som anknöt till valet, medan den största delen, 91 procent av alla meddelanden, skrevs av andra aktörer: väljare, intresseorganisationer och media.

Av riksdagskandidaterna hade 938 kandidater ett Twitter-konto, vilket motsvarar nästan 44 procent av kandidaterna. Det är alltså en överdrift att kalla valet för ett Twitter-val, även om dubbelt så många kandidater än vid föregående val nu var närvarande på Twitter.

De gröna och samlingspartier twittrade mest

Twitter-användningen fördelade sig ojämnt. De flesta tweeten räknat från oktober till valveckans torsdag kom från de grönas och samlingspartiets kandidater i Helsingfors valkrets och i Nylands valkrets.

En webbanalys av tweetar och meddelanden på Instagram med etiketten #vaalit2015 visar att man åtminstone i de här webbtjänsterna höll sig till partiets egna skyttegropar. Ett nätverksdiagram visar att hashtagg-kombinationer och användare ligger nära varandra. Det nuvarande statsministerpartiet samlingspartiet och valets vinnare centern urskiljs i egna kluster både som ämnen och aktörer som meddelar sig med varandra. På motsvarande sätt finns de gröna i en egen diskussionsbubbla: De är aktiva på Twitter och Instagram, men mest inom sig.

Den tredje urskiljbara gruppen hänger inte ihop med partierna: Barn- och ungdomsorganisationerna och deras kampanj-hashtagg väckte mycket diskussion.

I samband med de allmänna etiketterna #vaalit2015 och #politiikka användes mest ämnesetiketter som refererade till partierna. Följande allmänna diskussionsämnen var ekonomi, arbete, säkerhetspolitik, valkompasser och social- och hälsovårdsreformen, dvs. #talous, #työ, #turpo, #vaalikoneet och #sote.

Också SFP:s kandidater använde i stor utstäckning finska hashtaggar. Svenska hashtaggar var t.ex. #valet2015, #sfprkp, #yledebatt, #mannfolk2015, #friutbildning och #sibbo.

Analysen av materialet fortsätter

Helsingfors universitets och Aalto-universitetets gemensamma projekt Digivaalit 2015 undersöker webbpubliciteten kring riksdagsvalet. Projektet har tillsammans med Nationalbiblioteket under början av året samlat innehåll som behandlar valet från olika sociala medier. Insamlingen av material pågick ända fram till valdagen och undersökningen fortsätter efter valet med en noggrannare analys.

I en preliminär analys gick forskarna igenom över 175 000 tweetar från tiden 13.11.2014–16.4.2015 som hade ämnesetiketterna #vaalit2015, #valet2015, #vaalit eller #politiikka, eller som innehöll orden vaalit, poliitikko, politiikka eller poliitikot. Uppgifterna om kandidaterna och deras användarnamn fick man från Helsingin Sanomats och Yles valkompass där alla uppgifter publicerades öppet.

I projektet Digivaalit 2015 deltar Helsingfors universitets och Aalto-universitetets gemensamma forskningsinstitut Helsinki Institute for Information Technology HIIT och Helsingfors universitets Communication Research Centre CRC. Projektet finansieras av Helsingin Sanomain Säätiö.

Mer information om projektet Digivaalit 2015