Pensionsreformen lyckades bakom stängda dörrar

Vänta med att skära i utgifterna och skärpa beskattningen tills ekonomin är mer balanserad, säger professorerna i det nya rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Ytterligare anpassningsåtgärder är nödvändiga, men inte ännu utan 2017 och 2018.  Då krävs det en noggrann och öppen beredning av nedskärningarna, som också utnyttjar akademisk sakkunskap.  Det anser rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken, vars medlemmar är professorer. Rådet publicerade sin första rapport på tisdagen.

Rådet rekommenderar att det inte ska vara möjligt att kringgå nedskärningar. De överenskomna nedskärningarna av barnbidragen omintetgjordes delvis av skatteavdrag.

Trepartssamarbetet tog över,
vetenskaplig sakkunskap utnyttjades

Rådet tar upp skatte- och pensionsreformerna som exempel på den ekonomisk-politiska beredningen under de senaste åren.  Beredningen av pensionsreformen tycks ha varit smidigare, men förhandlingarna fördes bakom stängda dörrar som trepartssamtal under finansministeriets ledning. Partierna och riksdagen hade en passiv roll.

Det fanns utmärkt tillgång till forskningskunskap, som också utnyttjades. Bakgrundsfakta producerades framför allt av Näringslivets forskningsinstitut ETLA och Pensionsskyddscentralen. Den expertarbetsgrupp som beredde pensionsreformen efterlyste ändå mer forskning t.ex. om sambandet mellan socioekonomiska skillnader och förväntad livslängd, som är en hörnsten i den nya pensionsuppgörelsen.

– Forskningen var högklassig, men var den så mångsidig som den kunde ha varit? frågar Liisa Laakso, dekanus vid Helsingfors universitet och medlem i rådet.

Vad är bra ekonomisk vetenskap?

Liisa Laakso önskar att också universiteten hade tillräckliga resurser och motivation för forskning i offentlig förvaltning och ekonomi samt offentlig rätt. Forskningen kan inte överlåtas till forskningsinstituten, eftersom deras möjligheter att utföra ett kritiskt och långsiktigt arbete begränsas av finansieringskällorna och olika utredningsarbeten.

En stramare ekonomisk politik förutsätter kunskaper från olika vetenskapsgrenar. Besluten gäller t.ex. klimat- och miljöpolitik, utbildning, dagvård och sjukvård.

– Det är också universitetens ansvar att föra en kritisk diskussion om den ekonomiska politikens vetenskapliga grund och flerstämmighet.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har som mål att förbättra det ekonomiska beslutsfattandets och beredningens kvalitet, öppenhet och begriplighet. Ordförande är professor Roope Uusitalo och medlemmar är utöver Laakso professorerna Torben M. Andersen från Aarhus universitet, Kaisa Kotakorpi från Åbo universitet och Mikko Puhakka från Uleåborgs universitet. Uusitalo har nyligen flyttat från Helsingfors universitet till Jyväskylä universitet där han är professor i ekonomi.

FM: Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken tillsattes för en mandatperiod på fem år

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken

”Suomen talouspolitiikan tulevaisuus” ny bok av professor Heikki Patomäki