Hannu Vartiainen, professor vid Helsingfors universitet, har deltagit aktivt i medelanskaffningen och kan berätta inom vilka områden Helsinki GSE varit en framgång och vad man har åstadkommit.
Vartiainen anser att satsningarna på utbildningens kvantitet och kvalitet har gett den största samhälleliga nyttan: undervisningen i ekonomi samt antalet antagna har utökats, och framstegen i studierna följs upp noggrannare än förut. De högt ställda målen för Helsinki GSE har så gott som uppnåtts.
– Ett av målen var att fördubbla antalet avlagda examina. Än är vi inte där, men såväl antalet studenter som antalet utexaminerade har vuxit markant på alla examensnivåer, upplyser Vartiainen.
Helsinki GSE har också haft till särskild uppgift att främja doktorsutbildningen, som enheten ordnar enligt internationell praxis genom att jämföra den med de bästa utländska motsvarigheterna, både i fråga om innehåll och praktiska lösningar.
– De som genomför GSE:s doktorsprogram får metodologiska förutsättningar för att arbeta inom krävande expertuppgifter vid och utanför universitet, berättar Vartiainen.
Inrättandet av forskarlinjer i GSE:s magisterprogram i ekonomi har varit en viktig nyhet, i och med att de studenter som genomför programmet får en bra grund för sin doktorsutbildning redan under sina grundstudier.
– Det här stöder och påskyndar genomförandet av utbildningen i sin helhet, sammanfattar Vartiainen.
MOOC-kurser och lägesrum för ekonomi
Helsinki GSE:s verksamhet grundar sig på forskning och undervisning inom ekonomi vid Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Hanken. Syftet är att bredda och höja kvaliteten på finländsk forskning inom ekonomi, och att främja samarbetet mellan ekonomivetenskap och andra vetenskapsområden. Samarbetet bedrevs tidigare inom ramarna för Hecer (Helsinki Center of Economic Research), som var en gemensam forskningscentral inom ekonomi för Helsingfors universitet, Helsingfors handelshögskola och Hanken.
Helsinki GSE har öppnat dörren för alla som är intresserade av ekonomistudier genom att utveckla en öppen MOOC-grundkurs i ekonomi som vem som helst kan genomföra på webben.
Helsinki GSE har också genomslag när det gäller forskning. Under coronapandemin grundade enheten till exempel snabbt ett lägesrum för ekonomi till vilket forskare samlade in och analyserade data från olika ekonomiska ämnesområden för att stödja det politiska beslutsfattandet i Finland. Utredningarna publicerades med ungefär en veckas mellanrum och uppmärksammades också av allmänheten, eftersom de innehöll konkret information om hur pandemin påverkar Finlands ekonomi.
Helsinki GSE har också medverkat i många projekt inom bland annat trafikplanering och stadsutveckling, samt inom utvecklingen av offentlig finansiering.
– Vi har också börjat tillämpa ett koncept för forskningsgrupper, som vi planerat i samråd med vår långvariga samarbetspartner Statens ekonomiska forskningscentral, nämner Vartiainen.
Svar på efterfrågan
Ekonomerna har varit ungefär hälften färre i Finland än i de övriga nordiska länderna. Utomlands är de ekonomiska institutionerna stora kluster med omkring 50 professorer, och av den anledningen ville man råda bot på den splittrade situationen i Finland. Därför ska Helsinki GSE samla de olika högskolornas resurser under ett och samma tak.
Vartiainen påminner om att efterfrågan på högt utbildade ekonomer har ökat betydligt.
– Stora bolag i hemlandet och utomlands är i behov av experter inom det ekonomiska området när samhället blir alltmer datadrivet. Den finländska spetskunskapen inom ekonomi är internationellt sett högklassig, men samtidigt smal.
I företagsvärlden ökar mängden konsumentdata kontinuerligt och digitaliseringen framskrider, vilket ökar möjligheterna till databaserat beslutsfattande och även efterfrågan på experter inom ekonomi. Även social- och hälsovårds- och landskapsreformen driver kraftigt på behovet av ekonomisk kompetens både på statlig nivå och på landskapsnivå.
Partner intresserade av Helsinki GSE – lyckad medelanskaffning
Antalet professurer vid GSE har ökat från 20 till 30 i enlighet med målet. Flera professurer har fått finansiering från donationsmedel: enbart vid Helsingfors universitet har fem nya donationsprofessurer kunnat inrättas inom ekonomi under de senaste åren. Vartiainen säger att medelanskaffningen och donationerna har en viktig roll i sammanhanget.
– Den effektiva medelanskaffningen möjliggjorde att det högt ställda målet med fler professorer kunde uppnås på kort tid. Det vittnar i sin tur om att GSE:s koncept fungerar och att de tre aktörerna är mer än summan av sina delar, poängterar Vartiainen.
Finansieringssamarbetet mellan högskolorna fortgår även i framtiden. Enheten har också framöver som mål att kanalisera konkurrensutsatt extern forskningsfinansiering till forskningsområden vid Helsingfors GSE som behöver utvecklas.
Det att GSE uppnår sina mål och att kompetensen inom ekonomi ökar är av stor betydelse för vetenskapsområdet.
– Enhetens samhälleliga roll är numera större, och även koordineringen av undervisningen är bättre och mer flexibel, säger Vartiainen när han reflekterar över universitetens tidigare samarbeten.
Forskning till stöd vid beslutsfattandet
Heidi Schauman, forskningschef vid Danske Bank, var med i Helsinki GSE:s inledningsskede. Hon blev intresserad av projektet bland annat när att hon tillfrågades hur makroekonomisk forskning bättre skulle kunna gagna politiskt beslutsfattande.
– Det fanns alltså en genuin samhällelig efterfrågan som vi behövde svara på. Jag hade tidigare varit den första studentmedlemmen i forskningscentralen Hecer när jag skrev min doktorsavhandling, och därför hade jag en viss erfarenhet av universitetssamarbete, berättar Schauman.
När Schauman var medlem i GSE:s ledningsgrupp arbetade hon aktivt för att inrätta den första svenskspråkiga donationsprofessuren i ekonomi. Hon använde sina nätverk och sitt kunnande för att övertyga donatorerna om att professuren behövdes.
– Vi förde diskussioner med flera svenskspråkiga stiftelser, och lyckades engagera Stiftelsen Tre Smeder och Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, som lämpade sig väl för att stärka den svenskspråkiga kompetensen inom ekonomi.
Stiftelsen Tre Smeder gjorde sin donation inom ramen för statens motfinansieringsprogram och riktade den till samhällsvetenskaper. Universitetet beslutade använda medlen till att inrätta en svenskspråkig professur i ekonomi.
Statens motfinansiering ökar effekten av en donation som regelenligt gjorts till universitetet under en motfinansieringsperiod, i och med att staten lägger till ett visst belopp för varje donerad euro.
Enbart Hanken har tidigare haft en professur på svenska, och man ansåg att det fanns behov av svenskspråkig kunskap även annanstans.
Det nordiska perspektivet viktigt
Schauman anser att det nordiska perspektivet är till nytta för Helsinki GSE, särskilt för att satsningarna på nationalekonomi varit mindre i Finland än i de övriga nordiska länderna.
– Här har ekonomivetenskapens samhälleliga roll stor betydelse. Vi är en del av det politiska beslutsfattandet, vilket kräver resurser.
För en person i bankvärlden är GSE:s lägesrum ett utmärkt exempel på hur data kan användas.
– Den växande mängden data måste kunna utnyttjas ändamålsenligt, och därför står databehandlingen inför ständiga utmaningar. Finland måste ligga i täten för den här utvecklingen för att kunna locka internationella experter.
Schauman är belåten med Helsinki GSE:s verksamhet. Spetsenheten har lyckats åstadkomma mycket på kort tid, kursen är den rätta och samarbetet mellan olika aktörer har fördjupats.
– Verksamheten är på rätt väg. Stora förändringar tar ändå tid att genomföra, så om 20 år får vi se vart vi kommit, avslutar Schauman.
Finlands Bank var en av de första som med en donation stödde inrättandet av Helsinki GSE. Helsingfors universitet använde donationsmedlen till att inrätta en professur i makroekonomi vid Helsinki GSE. Erkki Liikanen, tidigare generaldirektör för Finlands Bank, berättar varför Finlands Bank beslutade sig för att medverka i Helsinki GSE.
Varför var det viktigt?
– Det fanns en stor oro för att finländska forskarutbildade ekonomer knappt alls förekom inom makroekonomins område eller inom bank- och finansforskning. Situationen hade förvärrats under tio års tid. Det förekom till och med en rädsla för att den makroekonomiska undervisningen och forskningen helt var på väg att upphöra i Finland. Finlands Bank var bekymrad över situationen och tog initiativ till att stödja undervisningen och forskningen med en donationsprofessur.
Hur ser det ut nu, har satsningen burit frukt?
– Situationen är avsevärt bättre nu. Antalet studenter har ökat kraftigt och allt fler är intresserade av ekonomi. Helsinki GSE har också bidragit med forskningsbaserad kunskap när aktuella finanspolitiska problem har analyserats och lösts.
Hur ser Helsinki GSE:s verksamhet ut från donatorns synvinkel?
– Finlands Bank hade två alternativ: att själv börja utbilda ekonomer eller att stödja universiteten i deras uppgift. Det senare alternativet var bättre, eftersom satsningarna blev tillgängliga både för studenter och forskare samt för samhället över lag. Lägersrummet som inrättades under coronakrisen är ett fint exempel på hur man tillgängliggör högklassigt och aktuellt forsknings- och analysmaterial för beslutsfattarnas behov.
Vilken betydelse har samarbetskoncept, så som Helsinki GSE, för det ekonomiska vetenskapsområdet?
– Samarbete har stor betydelse. Förvaltningskostnaderna för Helsinki GSE är små och enheten har öppnat många nya möjligheter för dem som studerar ekonomi. Ekonomistudenterna har möjlighet till undervisning vid sitt eget universitet och även vid de två andra universiteten. Med tanke på utvecklingen är det viktigt att universiteten ger Helsinki GSE tillräckligt med flexibilitet och frihet och att enhetens verksamhet inte byråkratiseras för mycket.