För vänstern betydde begreppet ekonomisk demokrati att ekonomin skulle planeras och styras offentligt och arbetstagarna skulle ha makten på arbetsplatserna. Högern i sin tur ansåg att ekonomisk demokrati betydde en ökning av privat ägande bland medborgarna och samverkan på arbetsplatser.
På 1990-talet försvann begreppet ekonomisk demokrati i praktiken ur det politiska språket. En doktorsavhandling i politisk historia från Helsingfors universitet granskar de politiska och ideologiska förändringar som kan förklara denna utveckling. Aktörer inom politiken tolkade förändringar i omständigheterna på nya sätt som ifrågasatte de rådande tankesätten och begreppen.
- De nya tankesätten betonade privat ägande och fri marknadsekonomi – ofta på demokratins bekostnad. I Finland och Sverige började denna nya praxis drivas i synnerhet av föreningar från affärslivet och av de borgerliga partierna, från och med den ekonomiska krisen på 1970-talet, berättar doktorand Ilkka Kärrylä.
Den ekonomiska globaliseringen och de begränsningar den uppfattades skapa för den ekonomiska politiken, bl.a. i form av hotet av kapitalflykt och växande offentlig skuld, utgjorde ett problem även för vänsterpartierna.
- Det verkade inte längre möjligt att ha politisk kontroll över ekonomin eller öka arbetstagarnas makt. I stället blev man tvungen att liberalisera nationalekonomin och anpassa den till marknadskraven för att klara sig i den globala konkurrensen, säger Kärrylä.
I den nya världen där kapitalet flödade fritt försvann de gamla tankarna om ekonomisk demokrati så småningom ur den politiska retorikens huvudströmningar.
Folkvälde en konfliktfylld fråga för högern
Enligt doktorsavhandlingen hade högern alltid haft en konfliktfylld inställning till demokratins historiska betydelser, till exempel till folkvälde. I de kapitalistiska tanke- och handlingssätten litar man hellre på ekonomisk sakkunskap som används för att skapa och upprätthålla den fria marknaden. När principen om folkvälde tillämpas på ekonomin öppnar det dörrar för krav på de ekonomiska makthavarna.
- Kapitalismens och den fria marknadsekonomins anhängare har föredragit att betona människans ekonomiska roll som fri konsument och separerat denna roll från rollen som demokratisk medborgare, berättar Kärrylä.
I Sverige var diskussionen mer ideologisk än i Finland
Debatten och förändringen i begreppen hade samma huvudsakliga drag i Finland och Sverige, men i Sverige var diskussionen betydligt mer ideologisk, visar doktorsavhandlingen. Ekonomiska ’nödvändigheter’ begränsade politiken och demokratin i båda länderna, men i Sverige fanns det fler som ifrågasatte dem genom att åberopa jämlikhetens och demokratins egenvärde, i synnerhet på 1960- och 1970-talet. Den svenska diskussionen blev ideologisk i och med förslaget att företag skulle ägas av s.k. löntagarfonder, vilket högern och affärslivet ansåg vara socialisering.
- I detta sammanhang började högern och affärslivet i Sverige i sin tur åberopa frihetens egenvärde. I Finland däremot berättigade samma grupper sina målsättningar huvudsakligen med ”nationens bästa”, vilket de presenterade som något som stod ovanom politiska konflikter.
*********************************
PM Ilkka Kärrylä disputerar den 30 november 2019 klockan 10 vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet om ämnet "The Contested Relationship of Democracy and the Economy - Debates on Economic and Industrial Democracy in Finland and Sweden, 1960s-1990s" (’Det konfliktfyllda förhållandet mellan demokrati och ekonomi: Debatten om ekonomisk och industriell demokrati i Finland och Sverige på 1960–1990-talet’). Disputationen ordnas på adressen Porthania PIII, Universitetsgatan 3.
Opponent är Associate professor Hagen Schulz-Forberg från Aarhus University och kustos är professor Pauli Kettunen.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Statsvetenskapliga fakultetens publikationer.
Du kan läsa avhandlingens abstrakt i E-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Ilkka Kärrylä
Tfn 050-5237267
ilkka.karryla@helsinki.fi