− Det påminner lite om tv-programmet Shark Tank, säger Patrick Ennis när han beskriver kommersialiseringsutskottets möte.
Precis som på tv stiger personer fram för att pitcha, dvs. presentera sin företagsidé och hoppas på att få ett positivt finansieringsbeslut.
Tidtabellen är lika snäv som i tv-programmet, eftersom kommersialiseringsutskottet sammanträder fyra gånger i året och utskottets medlemmar liksom Ennis är upptagna personer. Därför ska presentationerna om varför det skulle löna sig att grunda ett uppstartsföretag på basis av forskningsresultat eller metoder vara korta och koncisa.
"Vårt mål är att sålla fram idéer med kommersiell potential och hjälpa dem framåt."
Men det finns också skillnader. I motsats till tv-programmet är presentationerna inte första gången kommersialiseringsutskottets medlemmar hör om idéerna. Ennis berättar att han noggrant bekantar sig med förslagen på förhand för att kunna ställa de rätta frågorna.
"Vårt mål är att sålla fram idéer med kommersiell potential och hjälpa dem framåt."
Den viktigaste skillnaden ligger i själva upplägget.
− I kommersialiseringsutskottet förs inga försäljningsförhandlingar. Vi är alla på samma sida. Vårt mål är att sålla fram idéer med kommersiell potential och hjälpa dem framåt.
Det slutliga beslutet fattas alltid av rektorn.
Från daghem till blodvärden
Så vilka idéer är bra? Allt utgår från forskningen, säger Ennis, som själv har gjort en lång karriär både som forskare och riskkapitalist.
− Helsingfors universitet är ett universitet i toppklass och här föds gott om idéer. Ibland utvecklas idéerna till tillämpningar som har affärspotential.
"Kommersialiseringen av forskning behöver inte alltid utgå från bio- eller naturvetenskaper. Den nordiska daghemsmodellen grundar sig på forskningsbaserad kunskap och har mycket att ge också på annat håll."
Han lyfter fram två exempel. Vid maj månads möte presenterades en metod för mätning av blodsocker utan att ta blodprov med nål. I en värld där diabetes blir allt vanligare kunde efterfrågan på en sådan metod vara stor.
Ett annat exempel är HEI Schools, ett pågående projekt som har som mål att exportera det finländska daghemskonceptet.
− Kommersialiseringen av forskning behöver inte alltid utgå från bio- eller naturvetenskaper. Den nordiska daghemsmodellen grundar sig på forskningsbaserad kunskap och har mycket att ge också på annat håll.
Vid universitetet finns också många forskningsprojekt som det kan vara svårt att omvandla i kommersiella produkter. Är kommersialiseringen ett hot mot den här typen av forskning?
− Nej. Universiteten är inga företag. Deras viktigaste uppgift även i framtiden är undervisning, med forskningen som god tvåa. Men om forskarna har kompetens som kan kommersialiseras och intresse för att göra det, är det viktigt att universitetet kan stödja sådan verksamhet. Universitetets forskare får hjälp och stöd av experterna vid Helsinki Innovation Services Ltd.
Med öga på detaljerna
Vid sidan av kommersialiseringsutskottets möten försöker Ennis hjälpa uppstartsföretag vid universitetet också på andra sätt. Han understryker att man kan skicka e-post till honom också mellan mötena.
Ett viktigt sätt att hjälpa är att presentera rätta personer för varandra. På intervjudagens morgon träffade Ennis folk från HEI Schools för att tipsa dem om vem det lönar sig att kontakta för att komma in på marknaden i USA.
Utöver nyttiga kontakter kan Ennis också ge råd om hur det lönar sig att presentera idéerna för investerare, från de stora linjerna till detaljnivå. Ta sidnummer som ett exempel.
− Små detaljer är viktiga. Jag förvånar mig över hur ofta marknadsföringsmaterialen saknar sidnummer. Om de fattas är det svårare att ställa frågor eller göra anteckningar. Investerare är ofta upptagna personer, så man ska göra det så lätt för dem som möjligt. Kom alltså ihåg sidnumreringen, tipsar Ennis.
Mer information om kommersialiseringsutskottet och universitetets beslutsfattande i ekonomiska ärenden.