Den militära hjälpen de vita fick från Tyskland i inbördeskriget ledde till betydande skulder för Finland. Det vita Finland och den tyska armén vann kriget i slutet av april efter att de hade övertagit Viborg.
Kostnaderna för de tyska truppernas proviantering och utrustning föll på Finland.
– De tyska trupperna hade bland annat med sig 4 000 hästar och 84 kor. Under den tre dagar långa seglatsen skyfflades det mycket gödsel ner i Östersjön, skrattar Seppo Hentilä, professor emeritus i politisk historia vid Helsingfors universitet.
Hentilä har forskat om Tysklands roll i de finländska krigen i över 40 år.
Enligt ett avtal mellan Finland och Tyskland fick Finland inte bearbeta sina relationer till andra stater utan tillåtelse från Tyskland. Det gjordes upp handelsavtal mellan Finland och Tyskland för att försäkra att skulden blev betald.
Avtalen var ofördelaktiga för Finland, och senare kompletterades de med ett avtal om varuutbyte, som också det var ofördelaktigt för Finland. Även de finska statens medel som hade blivit frysta under världskriget användes för att betala skulden. På den tiden var medlen värda tiotals miljoner mark.
De sista skulderna var avbetalda först på 1930-talet. På den tiden fanns ingen annan i världen som betalade tillbaka sina skulder bättre än Finland.
– Finland betalade allt. Den tyska militärhjälpen hade ingenting att göra med välgörenhet, även om vissa i Finland har velat tro det, konstaterar Hentilä.
Tyskland hjälpte inte Finland självmant
Tysklands motiv var inte att hjälpa de vita avgöra det finländska inbördeskriget, utan landet skickade sina trupper till Finland i april 1918 för att undvika att första världskriget skulle utvidgas.
Enligt Hentilä hade Tyskland ingen lust att skicka trupper till Finland, men när Finland officiellt bad om det och Tyskland såg andra fördelar med att ha en position i Finland, gjorde de tyska trupperna en intervention och landsteg i Hangö.
Tysklands hjälp var inte nödvändigtvis avgörande för krigets slutresultat, men den förkortade kriget, vilket i sin tur minskade mängden offer.
– Finland hade inga alternativ efter att Sverige hade vägrat att hjälpa. Förstås kunde man ha försökt sköta kriget utan utomstående hjälp. Till exempel tyckte de vitas överbefälhavare Mannerheim inte alls om att Tyskland kom till hjälp, säger Hentilä.
”Kungavalet var ett misstag”
Utöver den ekonomiska skulden betydde de tyska truppernas ankomst till Finland också att Finland ingick i kejsardömet Tysklands maktsfär under resten av världskriget. De tyska trupperna stannade i Finland i ett drygt halvår, till slutet av december 1918.
Efter inbördeskriget började Tyskland göra Finland till en slags hjälpstat för sig själv, formulerar Hentilä saken. Bland annat kom representanter för stora tyska företag till Finland för att mäta skogar och inspektera landets malmresurser. Det planerades också en armé som skulle likna den tyska, eftersom Ryssland upplevdes som ett hot.
– Allt detta skedde med stöd av den finländska regeringen, påminner Hentilä.
I slutet av oktober 1918 valde Finland en tysk kung, av ett sammanträffande på samma dag som Tyskland bad västmakterna om vapenvila och kapitulerade.
– Kungavalet var ett allvarligt utrikespolitiskt misstag för Finland. På grund av det vägrade segrarmakterna Storbritannien, Frankrike och USA erkänna Finlands självständighet.
Självständigheten som Finland hade utropat i december 1917 trädde fullskaligt i kraft när Tyskland förlorade världskriget. Då övergavs även försöket att göra Finland till en monarki; redan 1919 blev landets statsskick republik. Denna ändring i inriktning påverkades starkt av påtryckningar från världskrigets segrarmakter.
– Den mest tysksinnade högern blev tvungen att dra sig ur den finländska politiken. Till exempel riksföreståndare Pehr Evind Svinhufvud och statsminister Juho Kusti Paasikivi avgick i december 1918, konstaterar Hentilä.