Utgående från omfattande registermaterial skärskådar doktorsavhandlingen invandrarfamiljers barnavårdsrelaterade val i Finland och Sverige. Enligt avhandlingen kan man med hjälp av detaljer i familjeledighetssystemet påverka hur familjeledigheter fördelas även i invandrarfamiljer.
– Till exempel öronmärkning av ledigheterna tycks öka användningen av ledighet också bland dem som har invandrarbakgrund. Å andra sidan verkar inlärda könsnormer också påverka hur pappor tar ut familjeledighet. Det har vi kommit fram till på basis av hur pappor som i olika åldrar flyttat mellan Finland och Sverige använder familjeledigheten, säger PM Jussi Tervola.
Pappor med finländsk bakgrund som flyttat till Sverige som äldre tar mer sällan utfamiljeledighet än de som flyttat som yngre. De som flyttat från Sverige till Finland som äldre tar däremot ut mer familjeledighet än de som flyttat som yngre.
– Detta gäller också efter att man beaktat familjernas ekonomiska situation och hur länge de varit i landet, säger Tervola.
Invandrarfamiljer vårdar sina barn hemma längre än vad majoritetsbefolkningen gör
Enligt tidigare internationell forskning deltar barn med invandrarbakgrund mer sällan än andra barn i småbarnspedagogisk verksamhet, trots att till exempel mätning av inlärningsresultat visar att de skulle ha mest nytta av den.
– Också i Finland stannar invandrarfamiljer längre hemma med sina barn. Dessutom är de som kommer från flyktingländer och skulle behöva mest stöd för sin integrering ofta de som stannar allra längst hemma med barnen, berättar Tervola.
Motsatt situation för barn över tre år
Undersökningen avslöjade att invandrare placerar över tre år gamla barn på daghem oftare än vad majoritetsbefolkningen gör. Denna slutsats kom man fram till utgående från hemvårdsstödets syskontillägg, som betalas för över tre år gamla syskon som inte är på daghem.
– Den mest sannolika förklaringen är att invandrarfamiljerna vet att småbarnspedagogiken är till nytta för barnen. Styrning från kommunernas myndigheter för småbarnspedagogik kan också påverka valet, men åtminstone de största kommunerna har inte haft någon allmänt överenskommen praxis, säger forskaren.
Invandrarfamiljernas barnavårdsval är annorlunda av flera orsaker
Det finns många drag och dimensioner i invandrarfamiljernas barnavårdsval som inte gäller för familjer inom majoritetsbefolkningen.
Invandrarfamiljernas normer för normalt beteende gällande kön och barnavård kan vara annorlunda.
– Deras ställning som representanter för minoritetskulturer och minoritetsspråk kan få dem att vilja säkerställa antingen att den egna kulturen och det egna språket går vidare till barnet eller att barnet lär sig majoritetsbefolkningens språk och kultur.
Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden är också i genomsnitt sämre, vilket har sin egen påverkan på deras barnavårdsval.
– Men också här är det viktigt att betona att invandrarna utgör en mycket mångfasetterad grupp och att skillnaderna mellan olika invandrargrupper är stora, konstaterar Tervola.
**********************************
PM Jussi Tervola disputerade vid Helsingfors universitets Statsvetenskapliga fakultet den 13 april 2018 om ämnet "Supporting gender equality and integration - Immigrant families' child care choices in the Nordic policy context".
Opponent var Mia Hakovirta, akademiforskare och docent vid Åbo universitet, och kustos var professor Heikki Hiilamo från Helsingfors universitet.
Avhandlingen publiceras i FPA:s serie Studies in social security and health. Avhandlingen säljs av FPA (beställ på adressen https://helda.helsinki.fi/handle/10138/2260?locale-attribute=sv)
Avhandlingen finns även elektroniskt tillgänglig: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/2269?locale-attribute=sv.
Disputandens kontaktuppgifter:
Jussi Tervola
Tfn 050-5702218
jussi.tervola@alumni.helsinki.fi