Export av IT-tjänster är redan Finlands ”nya Nokia”

Finland lever i allt större omfattning på export av tjänster: år 2016 stod exporten av tjänster för 36 procent av det totala förädlingsvärdet inom exporten, och dess betydelse ökar såväl inom servicesektorn som inom industrin. Den ökade exporten av tjänster har redan ersatt det underskott som Nokias ras medförde för det inhemska förädlingsvärdet inom exporten, framgår av en ny undersökning.

De effekter som utrikeshandeln har på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i Finland bygger på det inhemska förädlingsvärde som skapas av utrikeshandeln, inte på bruttovärdet av exporten. En allt större del av det inhemska förädlingsvärdet inom exporten kommer från tjänster, och för ökningen i exporten av tjänster svarar arbetare med mycket hög kompetens.

Forskare från Aalto-universitetet, ETLA, Helsingfors universitet och VATT har gett ut en färsk forskningsrapport, 100 år av liten, öppen ekonomi. Rapporten innehåller ny information om utvecklingen, strukturen och utsikterna för utrikeshandeln i Finland sett utifrån förädlingsvärden. Rapporten innehåller en bedömning av hur de stora omvärldsförändringarna under den närmaste historien – Finlands EMU-medlemskap samt den ekonomiska krisen och finanskrisen – har påverkat Finlands utrikeshandel.  

Dessutom ger rapporten den första helhetsbilden av Finlands export av tjänster genom en analys av förädlingsvärdet inom exporten i Finland på 2000-talet sett enligt företag och vara/tjänst. En konventionell granskning enligt bransch är inte tillräcklig, eftersom den inte beskriver exporten av tjänster inom de olika industribranscherna.

På 2010-talet ökade framför allt exporten av IT-tjänster i Finland. År 2016 stod den ensam för hela 11,4 procent av det inhemska förädlingsvärdet inom exporten. Sett enligt vara/tjänst är IT-tjänster den näst största faktorn som höjer förädlingsvärdet inom exporten i Finland. Det högsta förädlingsvärdet kommer från pappersindustrins produkter, som stod för 13 procent 2016.

I Finland har exporten av tjänster ökat sedan 2012. Trots att det inhemska förädlingsvärdet på kort tid (från 2008) sjönk med fem miljarder euro, dvs. tio procent, till följd av Nokias ras, kompenserades läget redan några år senare med en ännu större förhöjning i förädlingsvärdet inom exporten av tjänster.

En granskning utifrån förädlingsvärden ger på så sätt en helt annan bild av den ekonomiska utvecklingen i Finland än mediernas nyheter. I synnerhet 2015–2016 fokuserade dessa på att exporten och värdet på varuexporten sjunkit. 

”Globala produktionsprocesser är komplicerade och därför är det omöjligt att hålla statistiken över varuexporten aktuell. Mer än hälften av exportens bruttovärde består av värdet på utländska insatsvaror för många exportvaror”, säger specialforskare Saara Tamminen på VATT.

”Därför ger konventionella metoder för att granska export en lite vilseledande bild av exportens betydelse. Statistiken över bruttoexporten överdriver Finlands status som exportdriven ekonomi”, säger Tamminen vidare.

 

Kvalitet och anseende är allt viktigare framgångsfaktorer inom exporten – det räcker inte enbart med priskonkurrensförmåga

Av undersökningen framgår att 60–70 procent av förädlingsvärdet inom exporten i Finland de senaste åren kommit från exporten av sådana varor och tjänster där företag i första hand konkurrerar med kvalitet och egenskaper samt anseende. Ökningen har varit särskilt betydande i förädlingsvärdet inom exporten av ovan nämnda tjänster: den har fördubblats i Finland under 2002–2015. 

”Detta har betydelse för politiska beslut, där beslutsfattarna bör kunna se en mer omfattande bild i stället för bara priskonkurrensförmåga och varuexport. Vi kan eventuellt uppnå ett allt större mervärde till exempel genom att satsa på nya serviceinnovationer, åtgärder för främja export av tjänster och marknadsutbildning”, säger forskningschef Katariina Nilsson Hakkala på ETLA.

 

Handeln mellan EU:s medlemsstater ökade inte genom den gemensamma valutan – den globala finanskrisen hade många olika konsekvenser för exporten

Enligt undersökningen har Ekonomiska och monetära unionen (EMU) inte haft någon genomsnittlig effekt på handeln mellan medlemsstaterna.

Den globala finanskrisen, som bröt ut 2007, bidrog till att Finlands exportframgång försämrades. Enligt Pertti Haaparanta, professor vid Aalto-universitetet, och Jussi Kiviluoto, forskare, var dock konsekvenserna utifrån undersökningsresultaten olika inom olika branscher. Tjänster som använder datateknik samt IT-tjänster och forsknings- och utvecklingstjänster bidrog till att exportframgången till och med blev bättre än den hade varit före krisen. Med andra ord minskade Finlands totala export under krisen inte lika kraftigt som elektronikindustrins export.

”Detta tyder på att resurser övergår från en sektor till en annan relativt smidigt i Finland. Nokia var även med i olika tjänster och företaget utökade serviceproduktionen. I och med att exporten av tjänster utvecklades positivt bidrog detta till att ekonomin kunde anpassas till det snabba raset inom elektronikindustrin”, säger Pertti Haaparanta.

 

Det inhemska förädlingsvärdets andel av exportens bruttovärde har sjunkit

Finland har varit en liten, öppen ekonomi i 150 år. I en internationell jämförelse var relationen mellan utrikeshandeln och bruttonationalprodukten i Finland hög redan i slutet av den första globaliseringsperioden (1870–1913).

I rapporten presenterar professor emeritus Sakari Heikkinen och forskare Kasperi Lavikainen, på Helsingfors universitet, helt nya beräkningar av det inhemska förädlingsvärdet inom exporten under de senaste hundra åren. När det inhemska förädlingsvärdet inom exporten sätts i relation till bruttonationalprodukten, framgår att den totalekonomiska betydelsen av utrikeshandeln överskred nivån 1913 (23 %) först efter depressionen på 1990-talet. År 2000 var andelen högst (29 %).

”Trots att relationen mellan förädlingsvärdet inom exporten och nationalprodukten var lika högt på 2000-talet som i början av 1900-talet, behövs nu ett mycket högre bruttovärde för exporten än för hundra år sedan då värdekedjan för exporten var nästan helt inhemsk”, poängterar Heikkinen och Lavikainen.

 

Forskningsrapport: 100 vuotta pientä avotaloutta – Suomen ulkomaankaupan kehitys, merkitys ja näkymät  (på finska)

Se också: 15 nostoa Suomen ulkomaankaupan kehityksestä, merkityksestä ja näkymistä (SlideShare) (på finska)

 



Mer information:

Saara Tamminen, specialforskare, VATT (kapitlen 4 och 6 i rapporten): 0295 519 450

Katariina Nilsson Hakkala, forskningschef, ETLA (kapitlen 4 och 6): 040 304 5563

Pertti Haaparanta, professor, Aalto-universitetet (kapitel 5): 040 353 8180

Sakari Heikkinen, professor emeritus, Helsingfors universitet (kapitel 3): 050 331 8671

Juhana Aunesluoma, forskningschef, Helsingfors universitet (kapitel 3): 050 415 6592