Donald Trumps bedrifter: papperslösa i trångmål och populism som gynnar eliten
Donald Trumps populism går hem hos folket i det amerikanska hjärtlandet, men gynnar främst de rikaste. Biträdande professor Lena Näre och professor Mikko Saikku från Helsingfors universitet skärskådar de mest betydelsefulla beslut Trump hittills fattat under sin mandatperiod.

Rörig och fokuserad på restriktioner. Så beskrivs USA:s president Donald Trumps invandringspolitik av Lena Näre, biträdande professor i sociologi vid Helsingfors universitet.

Trumps tankar om invandring kulminerar enligt forskaren i jakten på de papperslösa. Trump har strävat efter att försämra deras ställning bland annat genom förslag om att öka mängden tvångsdeporteringar och fängslanden.  

− Trumps politik betraktar de papperslösa som en utomstående människogrupp och ett potentiellt hot, säger Näre.

Ett exempel på detta är Trumps beslut att grunda en ny enhet som lyder under inrikessäkerhetsdepartementet (Department of Homeland Security) och vars uppgift är att meddela offer för brott som begåtts av invandrare om förövarens uppehållstillstånd och straffprocessen.

− Det finns inga grunder för en sådan enhet, eftersom det redan finns en enhet vid justitiedepartementet med uppgift att främja brottsoffrens rättigheter, påpekar Näre.

Syndabockar pekas ut

Näre anser att denna typ av politik, som grundar sig på att skapa nya syndabockar, är mycket farlig. När den idkas av staten påminner den om den antisemitiska propagandan i Nazityskland.

− De som bor i USA utan uppehållstillstånd kommer från flera olika bakgrunder och har ofta levt i landet i åratal. Kallt sagt blir de till och med mycket billiga för sina arbetsgivare, eftersom de inte har många alternativ eller en möjlighet att värna om sina rättigheter.

Näre förstår inte helt vad Trump är ute efter med sin invandringspolitik. Eventuellt vill han skapa en bild av en människogrupp som är skyldig till att arbetsplatser gått förlorade i USA och som kanske till och med är en säkerhetsrisk för hela landet.

− Men varför utgå från att sådana människor som inte blivit dömda för någonting är kriminella? Det är en direkt attack mot de sårbara i samhället.  

Oönskade följder av gränsövervakning

Enligt Näre beror USA:s papperslösas nuvarande situation delvis på att landets gränsövervakning under flera årtionden skärptes, så att i synnerhet de mexikaner som arbetade i USA inte kunde återvända till sitt hemland.

− När gränsövervakningen skärptes lönade det sig inte längre för de invandrare som flyttat till USA efter arbete att återvända, utan de stannade i USA.

Så har det under årens lopp formats en människogrupp som lever och arbetar i USA utan uppehållstillstånd. I synnerhet de unga som kommit till landet som minderåriga med sina familjer, de så kallade drömmarna, har blivit spelpjäser i dagens politik. Beslutet att upphäva DACA-lagen som stiftades under president Obamas mandatperiod och som gör det möjligt för drömmarna att ansöka om uppehållstillstånd är ett exempel på Trumps hastiga beslut som han fattar utan att grundligt sätta sig in i frågan.

− Merparten av drömmarna har bott i USA i flera år, till och med årtionden, och de känner inget annat hemland. Det känns alldeles galet att Trump vill deportera dem på grund av ett papper som saknas.

Gynnar den ekonomiska eliten

Mikko Saikku, McDonnell Douglas-professor i USA-studier, drar kraftiga paralleller mellan Trumps administration och Ronald Reagans mandatperiod på 1980-talet. I båda fallen representerar presidenten en mycket annorlunda politisk ideologi än sina företrädare och motsätter sig centralförvaltning.

I jämförelse med exempelvis miljöpolitiken under Obamas två mandatperioder har Trump gjort en helomvändning med sin strävan att luckra upp normer.

− Nu styr och ställer ett gäng som inte bryr sig särdeles mycket om miljöskydd, konstaterar Saikku.

Målet är att minimera de restriktioner som näringslivets representanter inom Trumps administration upplever som skadliga.

En typisk Trump-anhängare bor i rostbältet i Mellanvästern, i en industriort på tillbakagång. Trump tilltalar den vita arbetarklassen och lägre medelklassen. För många konservativa i USA var Trump däremot ursprungligen ett skämt: en ren och skär populist utan traditionell politisk linje.

Men trots att flera republikaner till en början uppfattade Trumps värderingar och beteende som otrevliga och främmande är många av dem nu nöjda med den politik han representerar.

− Egentligen för ju Trump den rikaste ekonomiska elitens talan. En motsvarande mängd företagsledare har inte suttit på så här viktiga administrativa poster sedan Eisenhower, säger Saikku.

Konjunkturen hjälper Trump

Saikku anser att ett av de viktigaste besluten som ökat Trumps popularitet var när han utnämnde Neil Gorsuch till Högsta domstolen.

− Demokraterna hoppades kunna fylla den tomma platsen som uppstod i Högsta domstolen när Antonin Scalia dog år 2016, men senaten där republikanerna var i majoritet behandlade inte Obamas utnämningsförslag överhuvudtaget under dennes mandatperiod.  Beslutet blev Trumps, och nu har Högsta domstolen fortfarande en konservativ majoritet med rösterna 5–4. Utnämningarna påverkar domstolen under en lång tid, eftersom medlemmarna utnämns på livstid.

Saikku tycker att det är ironiskt att Trumps kraftiga, populistiska motstånd mot statsförvaltningen och hans uppluckring av restriktioner tjänar precis den ekonomiska elit som hans anhängare, den ”bortglömda” delen av folket innerligt avskyr.

Men i USA ser situationen inte lika motsägelsefull ut som i Europa.

− I USA råder fortfarande en seg uppfattning om att var och en ska klara sig själv. Att till exempel stödja sig på offentliga tjänster är för många ett misslyckande, tillspetsar professor Saikku.

I sista hand är det uppsvinget i ekonomin och på aktiemarknaden som håller Trump på det torra. Annars tror Saikku att det skulle gå dåligt för honom.

− Det är viktigt att komma ihåg att konjunkturen i sista hand avgör hur nöjd en typisk väljare är.