Doktorsavhandling: ändringar i internationell rätt har motstridiga effekter i förhållande till sitt syfte

När internationell rätt reformeras är det viktigt att inte fastna i att definiera begrepp. Man måste också uppmärksamma hur begreppen används inom global styrning och med vilka konsekvenser.

Juris magister Ukri Soirila har i sin doktorsavhandling undersökt hur begreppet mänsklighet används inom internationell rätt.

I avhandlingen diskuterar han en tanke som spred sig på området för internationell rätt under 1990-talet och i början av 2000-talet: att rätten antingen håller på att förändras eller borde förändras så att individer ersätter staterna som den internationella rättens viktigaste aktörer. Likaså skulle mänskliga rättigheter och människovärde ersätta statens suveränitet som rättens viktigaste begrepp.

I Soirilas avhandling formar teorier som understöder denna tanke ”mänsklighetens rätt-projektet” (the law of humanity project).

− Just nu verkar det som att projektet har misslyckats. I stället för en ”mänsklighetens rätt” har vi mötts av en populistisk motreaktion och en ny våg av nationalism, konstaterar disputanden.

I avhandlingen utreds de grundläggande antagandena bakom mänsklighetens rätt-projektet och orsakerna till att projektet inte lyckats nå sina mål.

− Den viktigaste orsaken är att även där levnadsstandarden har stigit har den ekonomiska ojämlikheten samtidigt ökat. Språket och begreppen i mänsklighetens rätt-projektet har alltså använts främst för att strida om hurdan en stat ska vara och vilken roll den ska ha, både nationellt och internationellt. Ställvis har det varit till nytta, men ibland har stater tvingats anta förändringar som varit fullständigt olämpliga för deras dåvarande situation eller har hindrat dem från att ta hand om sina medborgare, bedömer Soirila.

Enligt disputanden är mänsklighetens rätt-projektets misslyckande dock ingen orsak att återgå till nationalismen, stänga gränserna eller sträva efter att minska mängden internationellt samarbete.

− Mänsklighetens rätt-projektet och nationalismen uppfattar i själva verket i mycket hög grad världen via samma fastslagna begreppspar, även om de förespråkar motsatta sidor av dessa par. Nästa steg för forskare i internationell rätt bör därför vara att ifrågasätta begreppsparen och göra en ny bedömning av konsekvenserna av olika projekt som gäller den internationella rättens framtid, den här gången så att kopplingarna mellan teorier och nya former av makt beaktas.

**

Juris magister Ukri Soirila disputerar 11.12.2018 kl. 12 vid Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen "The Law of Humanity Project: An Immanent Critique". Disputationen äger rum i Porthania, P674, Yliopistonkatu 3.

Opponent är professor Samuel Moyn, Yale University, och kustos är professor Martti Koskenniemi.

Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis.