Andelslag kan vara lösningen för en mer hållbar företagsverksamhet
Hållbarhet förverkligas på ett mer naturligt sätt i andelslag än i aktiebolag. Därför borde vi fästa mer uppmärksamhet vid andelslagen som samfundsform då vi utvecklar företagsverksamheten mot en mer hållbar riktning, säger Ville Pönkä som är professor i privaträtt.

– I grund och botten handlar det om att aktiebolag har som främsta syfte att generera vinst för sina ägare, medan andelslagen till sin natur snarare är sammanslutningar som erbjuder varor eller tjänster till sina medlemmar. Dessutom deltar medlemmarna i regel i samfundets verksamhet. I andelslagen finns hållbarheten inbyggd i de internationella verksamhetsprinciperna, säger Ville Pönkä om skillnaderna mellan bolagsformerna.

I sin forskning försöker Pönkä reda ut hurdana möjligheter andelslagen har att främja en hållbar utveckling på lång sikt. Trots att frågor som gäller samhällsansvar beaktas allt mer i aktiebolagen och trots att investerare i allt högre grad betonar att bolagen inte ska sträva efter vinst till vilket pris som helst så väger strävan efter vinst i regel ändå tyngre än hållbarhet.

Det lokala som trumf

När man jämför olika bolagsformer med betoning på samhällsansvar och hållbarhet är det lokala andelslagens trumfkort. Den som använder sig av ett lokalt andelslags tjänster har ett personligt intresse av att andelslaget sköter dess uppgifter väl.

– Som man bäddar får man ligga-filosofin förverkligas. Du vill väl inte köpa tjänster av ett bolag som till exempel förorenar din näromgivning eller som orsakar arbetslöshet på orten? Andelslag som bolagsform betjänar ofta samhälleliga intressen mer direkt än aktiebolag, säger Pönkä.

En av problempunkterna med aktiebolagsformen då det kommer till att agera ansvarsfullt hänger ihop med bolagsformens innersta natur som en sammanslutning för anonyma investerare. Aktiebolagen känner i regel inte personligen de enskilda placerarna och de i sin tur känner inte varandra. Enskilda aktieägare deltar sällan i samfundsverksamheten och är inte personligt involverade, utan placeringsverksamheten styrs av viljan att generera vinst.

Ett andelslag är däremot starkt knutet till sin medlemskår. Medlemmarna deltar i regel i andelslagets verksamhet, finansierar det och är möjligtvis också dess arbetstagare – i vilket fall som helst är de starkt bundna till gemenskapen.

Den lokala aspekten gynnar också hållbarhet på ett annat sätt.

– Ett lokalt andelslag kan inte så där bara byta hemort och flytta utomlands för att till exempel undkomma sina miljöskyldigheter eller arbetsrättsliga förpliktelser. Om ett andelslag utvidgar sin medlemskår på ett okontrollerat sätt eller flyttar sin verksamhet utomlands finns det en risk för att det förlorar sin andelslagsidentitet.

Viktigt med alternativ

Frågan om hur man ska kunna öka på hållbarheten i företagsverksamhet har debatterats flitigt de senaste åren och man har sökt olika lösningar på dilemmat om hur hållbarhet och ansvarsfullhet går att kombinera med investerarnas vinstförväntningar.

Frågan har också blivit en prioritet i aktiebolagen – eller åtminstone i deras kommunikation utåt.

– Om man är riktigt ärlig så handlar det främst om marknadsföringsprat i många fall. Alla företag marknadsför sig som hållbara i dag, varenda ett, av den enkla anledningen att konsumenter och placerare förutsätter det, säger Pönkä.

Frågan är aktuell också juridiskt sett eftersom aktiebolagslagen ska reformeras. I och med detta har frågan om hur man med lagstiftning kunde få aktiebolag att agera mer ansvarsfullt och följa principerna för hållbar utveckling aktualiserats. Frågan har stötts och blötts en längre tid, men det har visat sig svårt att hitta lämpliga alternativ till den så kallade modellen för upplyst värdemaximering som gäller i dagens läge.

– Därför vill jag presentera alternativet att vi inte nödvändigtvis behöver återuppfinna aktiebolaget eller omvandla det till något som inte är naturligt för det. Däremot kan vi rikta blicken mot alternativa bolagsformer, som andelslagen, som kan främja hållbarhet på ett mer naturligt sätt.

Pönkä betonar att hans syfte inte är att attackera aktiebolagen – aktiebolag är enligt honom tvärtom en riktigt bra företagsform som vi behöver även i framtiden. Syftet är inte heller att klassa olika företagsformer i goda och onda, utan helt enkelt att bredda debatten genom att presentera nya alternativ.

Underforskat ämne

Det är inte bara företagsvärlden som i viss mån blundat för andelslagsformens potential – även i den akademiska världen har man missat att uppmärksamma dess möjligheter. Pönkä tror att andelslagen helt enkelt inte sågs som intressanta nog som forskningsobjekt under tillväxtåren i början av 2000-talet. Under åren efter finanskrisen har tiden så småningom mognat för att överväga ekonomiskt mer hållbara lösningar och därmed har andelslagen också så småningom blivit mer intressanta som forskningsobjekt.

I det av Pönkä ledda akademiprojektet Osuuskuntien haasteet ja mahdollisuudet globalisoituvassa maailmassa (fritt översatt Utmaningar och möjligheter för andelslagen i en globaliserad värld) är hållbarhet ändå bara en av forskningsfrågorna. I projektet tar man också tag i ganska grundläggande andelslagsrättsliga frågor, det finns nämligen ganska stora informationsluckor inom ämnet.

– Den internationella andelslagsrättsliga forskningen är ganska ideologiskt präglad, med en hel del politiska undertoner. Mycket bygger på antaganden och ur vilket perspektiv man ser på andelslagen, men vi saknar data som skulle ge oss fakta på hand.

För att få fram den nödvändiga empirin kommer forskargruppen bland annat att intervjua andelslag för att få klarhet i hur de förhåller sig till hållbar utveckling och hurdana åtgärder de vidtagit för att främja denna utveckling. Det här arbetet leds av Yi Zheng som är doktor i statsvetenskap och som ingår i Pönkäs forskargrupp.

Alexander Gurkov som också ingår i gruppen ska i sin tur fördjupa sig i finansieringen av andelslag. Gurkov utreder om alternativa finansieringsinstrument kunde lösa problemen med att finansiera andelslag. Problemet är att då andelslag får finansiering måste de i praktiken ge medlemskap som vederlag, vilket inte nödvändigtvis är den bästa lösningen vare sig för investerarens eller för andelslagets del.

– Att utvidga medlemskåren kan vara omöjligt, och även om det vore möjligt kan det leda till att andelslagets syfte och målsättningar urvattnas. Det här problemet måste vi hitta en lösning på. Hur kan andelslagen få finansiering utan att förlora sin identitet som andelslag? frågar Pönkä.