Den diversifierade företagskoncernen
– Det här är verkligen av oerhörd betydelse. Donationen för oss ett stort steg närmare professuren och därmed även det nya forsknings- och undervisningsområdet, säger dekanen vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Ritva Toivonen tacksamt.
Avsikten är att professorn ska inleda sitt arbete år 2027 eller 2028. Den forskningskunskap som professorn tar fram kommer att på ett brett plan vara till nytta för samhället och till stöd för Europas kristålighet och övergripande säkerhet.
– Den forskning som professorn i försörjningsberedskap kommer att bedriva är inte begränsad till enbart Helsingfors universitet, utan bedrivs i samarbete med både finländska och internationella partner. På så sätt har hela landet nytta av professuren, konstaterar Jari Yli-Kauhaluoma dekan vid Farmaceutiska fakulteten.
Nya verktyg för ledning av försörjningsberedskapen
Wihuri verkar i fler än 30 länder och har en lång erfarenhet av att trygga försörjningsberedskapen
Således kan den nya professuren ta fram bred och värdefull kunskap för koncernen.
– På Wihuri har vi förbundit oss att långsiktigt stödja den finländska försörjningsberedskapen, eftersom vi tror att en gedigen forskning och utbildning är nyckeln till en hållbar framtid. Professuren vid Helsingfors universitet möjliggör ny kunskap och säkerställer att kunnandet även överförs till nästa generation, berättar Wihuri-koncernens verkställande direktör Risto Aarnio-Wihuri.
– Särskilt värdefullt är att rollen förenar perspektiv från farmacin, livsmedelssektorn och lantbruket till en helhet som är en central del av utvecklingen av försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten, fortsätter Aarnio-Wihuri.
Den nya professorn ska undersöka försörjningsberedskapen i synnerhet med avseende på långsiktighet och ekonomi. I fokus står ledarskapet. Hur kan vi garantera att systemen för mat och läkemedel fungerar i undantagsförhållanden? Vilken roll spelar lokal produktion, och vilken nivå av lagerhållning är tillräcklig? Hur hanterar vi risker med anknytning till de internationella marknaderna, och hur optimerar vi transporterna? Frågorna är viktiga såväl för företag, myndigheter som föreningar – och givetvis även för medborgarna.
– Professuren i försörjningsberedskap kommer att ha ett omfattande genomslag och verksamhetsfält, sammanfattar Toivonen.
Identifiering av sårbarheter är avgörande
Problem förknippade med tillgången till mat och läkemedel är ofta likartade. Därför är det logiskt att den nya professuren är gemensam för Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten och Farmaceutiska fakulteten. Professorn kan tillsammans med sina forskningsgrupper söka lösningar på hur tillgången till olika produkter ska kunna tryggas vid kriser.
– Med avseende på sitt livsmedelssystem är Finland i europeiska förhållanden väl förberett för olika långvariga exceptionella situationer. Andelen inhemsk produktion på våra marknader är betydande, men inte heller vi är helt självförsörjande, påpekar Toivonen.
Det är avgörande att identifiera sårbarheterna i de internationella produktionskedjorna. Produktionen av exempelvis läkemedel har till stor del koncentrerats till Kina och Indien, säger Yli-Kauhaluoma. Långa kedjor kan orsaka störningar i tillgången, därför skulle det vara viktigt att åtminstone producera kritiska läkemedel på närmare håll – och den nya professorn kan hitta lösningar på hur vi åstadkommer det.
– Vilka är de incitament som kunde få läkemedelsindustrin att återvända till Europa?
Fler experter inom krissituationer för samhällets behov
Helsingfors universitet är en naturlig hemvist för professuren i försörjningsberedskap. Universitetet är det enda i Finland som under ett och samma tak bedriver forskning i hela livsmedelssystemet inklusive primärproduktionen. Kunskapen inom farmaci är likaså gedigen och universitetet har ett nära samarbete med andra universitet.
Under de senaste åren har också arbetslivsprofessorer på deltid i livsmedelssäkerhet och i läkemedelsförsörjning rekryterats till de båda fakulteterna.
– De har redan bildat nätverk och är aktiva på många håll, säger Yli-Kauhaluoma.
I och med den nya professuren får Helsingfors universitet ett starkt fokus på kompetens inom resiliens. Även i detta nu behärskar farmaceuter och provisorer läkemedelstillverkning såväl under normala som under exceptionella omständigheter. Genom att i allt större utsträckning inkludera perspektiv från försörjningsberedskapen i grundstudierna vid bägge fakulteterna höjs kompetensen till en ny nivå.
– I och med professuren kommer vi också att utbilda doktorer och magistrar som är insatta i ämnet, säger Toivonen.