I augusti 2022 blev Raisa Ahtiainen den första svenskspråkiga lektorn i specialpedagogik vid Helsingfors universitet. Ett knappt halvår senare, i januari 2023, inledde den första gruppen bestående av 20 studenter sina studier i specialpedagogik.
– Eftersom det tidigare inte varit möjligt att studera specialpedagogik på svenska i Helsingfors har det varit ett stort intresse för studiehelheten, berättar Ahtiainen.
Intresse har funnits även utanför universitetet: Ahtiainen har bland annat börjat bygga samarbetsnätverk med Helsingfors stad, FDUV och Valteriskolan Skilla som erbjuder specialstöd.
– Och våra studenter har under praktiken samarbetat med speciallärare i södra Finland och den vägen synliggjort vad vi gör.
Fler speciallärare behövs
Lektoratet i specialpedagogik har möjliggjorts av tre donationer. Svenska Kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner donerade totalt 1,75 miljoner euro till pedagogik och lärarutbildning. Donationerna betalades inom ramen för det statliga motfinansieringsprogrammet.
Tack vare lektoratet har Helsingfors universitet ökat samarbetet med Åbo Akademi som tidigare var den enda läroinstansen som erbjöd studier i specialpedagogik på svenska.
– Vi forskar i olika ämnen, så det är bra att vi kan dela kunskapen, säger Raisa Ahtiainen.
Föreläsare från ÅA har gästat Helsingfors och Ahtiainen handleder en doktorand vid ÅA. I framtiden kan även gemensamma kurser vara möjliga.
I höst fick HU totalt 25 tilläggsplatser i den svenska speciallärarutbildningen tack vare en större engångsfinansiering från Undervisnings- och kulturministeriet.
Den första graduskribenten har börjat jobba i Ahtiainens projekt och hon hoppas på att även få jobba med doktorander som fokuserar på specialpedagogik.
– Det skulle också vara viktigt att ha en professur för att stärka forskningsområdet ytterligare.
Viktigt att kunna begreppen på svenska
Under våren 2024 anställde universitetet en till lektor i specialpedagogik, vilket möjliggjorde grundstudier i specialpedagogik. Raisa Ahtiainen ser de svenskspråkiga lektoraten som mycket viktiga med tanke på behoven på fältet.
– Vi behöver fler speciallärare inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen i dagens Finland. Det är också bra att de som bor i södra Finland lättare kan delta i studierna.
Trots att behovet av kunskaper inom specialpedagogik är stort framhåller Ahtiainen att den svenskspråkiga utbildningen inte hade varit möjlig utan donationerna.
– När man jobbar i skola eller på daghem är det viktigt att man kan alla begrepp på svenska och vet hur situationen ser ut inom den svenskspråkiga utbildningen i Finland. Annars kan det vara utmanande att kommunicera med olika aktörer.
Raisa Ahtiainen påminner ändå om att alla inte måste vara behöriga speciallärare för att stödja barn och unga.
– Men varje lärare måste veta något om ämnet och förstå att alla är olika.