Om man får ett plötsligt hjärtstillestånd på gatan i New York är chansen för överlevnad bara ett par procent. I Finland är den motsvarande chansen ca 15–20 procent, till och med 30 procent i städer.
– Skillnaden beror i synnerhet på att det i USA dröjer länge innan ambulansen kommer och att lekmän mera sällan försöker återuppliva patienten, förklarar Markus Skrifvars, Helsingfors universitets och Finlands första professor i prehospital akutsjukvård.
– I Finland är ambulansen den första vårdenheten, och vården där avgör ofta om patienten kommer att överleva, påpekar han.
Ambulanser och prehospital akutsjukvård som ges på plats är Skrifvars specialområde. I akuta fall, såsom vid drunkningsolyckor och hjärtstillestånd, är prehospital akutsjukvården av central betydelse. Om patienten inte har fått korrekt prehospital akutsjukvård har sjukhuset lite att ge när patienten väl kommer dit.
Inte heller i Finland finns det en läkare i alla ambulanser. Men alla sjukvårdsdistrikt har en jourhavande akutläkare som ambulanspersonalen vid behov kan kontakta och konsultera.
Detta kan låta som en självklarhet, men i verkligheten har systemet tagits i heltäckande bruk först på 2000-talet.
– Före det ringde man till sjukhuset och den som råkade hinna svarade i telefonen. Det är en helt annan sak att tala med en sakkunnig som är insatt i akutsjukvårdssituationer.
Och nu har området fått sin första professur. Helsingfors universitet beslöt att grunda en professur, som finansieras med de medel som stiftelsen Mediheli donerade till den medicinska och farmaceutiska utbildningsområden. Eftersom läkarhelikoptrarna överfördes i statlig regi 2012 har Mediheli haft överblivna medel. Professuren är 35 procent, dvs. cirka 15 timmar i veckan.
Skrifvars ser mycket som borde utvecklas på området. En sak är att skapa bättre register. Det finns till exempel ingen riksomfattande databas över hjärtstilleståndspatienter.
Forskning behövs också i helt grundläggande frågor.
– Ta syre till exempel. Man ger syre till många patienter inom prehospital akutsjukvården – i själva verket är syre också det mesta använda läkemedlet på sjukhus. Men vi vet inte egentligen hur det borde doseras, berättar Skrifvars.
– Lönar det sig att ge till exempel en hjärtstilleståndspatient syre, och hur borde koldioxiden justeras? Just nu kan vi bara gissa, men forskning kunde ge klarhet i frågan. Där skulle man ha en möjlighet att förbättra vården helt gratis.