Tjugo miljoner euro. Så mycket används årligen för cancerforskning i Mejlans. Bara vid Helsingfors universitets medicinska fakultet undersöks olika former av cancer av över 35 professorer och deras forskningsgrupper. Det innebär sammanlagt hundratals forskare vars kunskaper även studenterna har tillgång till.
Behovet av cancerforskning är kolossalt: mer än var tredje människa får en cancerdiagnos i något skede av sitt liv.
– I framtiden kommer antalet cancerpatienter att fortsätta växa, allteftersom människor lever allt längre, konstaterar Medicinska fakultetens dekanus Risto Renkonen.
Mål: snabb, individuell behandling
Cancerforskning är ett av de snabbast framskridande områdena inom medicinsk vård och diagnostik. Numera vet vi till exempel att cancertumörer är individuella. Att utveckla individuell medicin som grundar sig på kunskap om cellernas funktion är centralt för behandlingen av cancer. Tack vare individuella behandlingar botas närmare två tredjedelar av dem som insjuknar.
Målet är att forskningen ska ta sig från laboratoriet till patienterna så snabbt som möjligt. Ett exempel är screening av läkemedel, med hjälp av vilken vi allt oftare kan hitta en läkemedelskombination som är effektiv mot just en specifik patients cancer.
– Tack vare forskningsbaserade och allt mer individuella behandlingar botas många cancerpatienter fullständigt. För tio år sedan var detta inte nödvändigtvis ännu möjligt, säger Risto Renkonen.
Den finländska forskningen och vården är exceptionell
Cancerforskningen har långa anor i Helsingfors. Här har cancer undersökts i åtminstone hundra år, även om metoderna har förändrats med tiden.
Forskningen och behandlingarna förs framåt av det exceptionella samarbetet mellan universitetet och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Flera av universitetets professorer arbetar utöver forskningen som läkare vid HNS Cancercentrum och vid andra HNS-sjukhus.
– Vi har en heltäckande offentlig sjukvård, och i praktiken behandlas nästan alla cancerpatienter i Finland vid ett universitetssjukhus. HUS Cancercentrum behandlar årligen 25 000 patienter. Det finländska tillvägagångssättet är exceptionellt: ett så här intensivt samarbete, där de forskande universitetssjukhusen har all information om patienterna, finns egentligen ingen annanstans i världen, säger Renkonen.
– Något om vår verksamhets omfattning säger det att patientantalet i Helsingfors är i samma storlek som vid de största sjukhusen i Berlin och Paris, och närmare hälften av all medicinsk forskning i Finland görs hos oss, fortsätter han.
Biobank och prisbelönta forskare lockar till Helsingfors
Vid Helsingfors universitet leds forskningsgrupperna av välkända och prisbelönta forskare, som även lockar lovande internationella forskare till Finland. För många internationella forskare är andra viktiga kriterier för valet också att forskningen underlättas av Finlands elektroniska patientdata samt att universitetssjukhuset har en fungerande infrastruktur: apparaturen är i världsklass och arbetet är välorganiserat.
– Finländska patienter är även mycket positivt inställda till forskning, så det är enkelt för forskarna att samarbeta med sjukhuset.
Något som också är till hjälp för forskningen är att det finländska genomet är välutforskat och att prover kan förvaras i biobanker.
– Ur ett medicinskt perspektiv har Finland en progressiv lagstiftning gällande biobanker, eftersom det endast krävs ett tillstånd från patienten för att genomföra flera undersökningar. Vårt mål är att samla ihop en stor bank av patientprover, så att forskarna enkelt kan få tillgång till en stor mängd analysmaterial.
Överraskande nog har forskningen också nytta av det finländska befolkningsregistret, som sträcker sig tillbaka ända till 1600-talets kyrkoböcker. Registret ger oss information om människors dödsorsaker och om sjukdomsarv inom släkter.
– Mångvetenskaplig kunskap om beräkningsmetoder som utnyttjar den nyaste informationstekniken är förstås alldeles centralt för den moderna spetsforskningen, säger Renkonen.
Med hjälp av beräkningsmetoder kan forskarna numera exempelvis reda ut vilka genetiska faktorer som ökar risken för cancer och allt bättre och snabbare överföra molekylära forskningsresultat till den kliniska vården. Effektivt bruk av dessa metoder kan minska behovet av kliniska läkemedelsprövningar till en bråkdel av det nuvarande behovet.
Du kan stödja cancerforskning
Tillräcklig finansiering garanterar forskarna möjligheten att långsiktigt fokusera på sin forskning. Utöver forskarnas löner behöver cancerforskningen pengar bland annat för läkemedelsanalyser och för att skaffa mer serverutrymme, så att forskningsresultaten kan analyseras och patienternas vård planeras utgående från dem.
För närvarande är det till exempel inte möjligt att undersöka alla cancerprovers känslighet för läkemedel innan man beslutar om patienternas behandling. Med hjälp av betydande investeringar skulle det vara möjligt. Pengar ger också patienterna bättre möjligheter att delta i kliniska läkemedelsprövningar som ger oss information om hur individuella patienter reagerar på nya cancerläkemedel.
Cancerforskningen finansieras med universitetets basfinansiering och med forskningsfinansiering som forskningsgrupperna beviljas exempelvis av Finlands Akademi eller Europeiska unionen. Även donationer och stipendier från stiftelser finansierar forskningen, och Medicinska fakulteten söker också allt oftare forskningsfinansiering via samarbete med företag och andra partner. Utöver det kan vem som helst donera för att stödja forskningen.
Det lönar sig att investera i Helsingfors, eftersom det utöver universitetet också finns internationellt intressant medicinsk kunskap i huvudstadsregionens företag.
– Våra forskare fokuserar till exempel på hur man kan hindra cancercellernas blodkärl från att växa: utan blodkärl växer inte heller tumören. En annan ny metod är att modifiera kroppens immunsystem så att det kan medverka i cancerbehandlingarna, säger Risto Renkonen.
Nya möjligheter finns även inom nanomedicin. Den kan hjälpa oss att frakta cancerläkemedlen specifikt och exakt till cancercellerna, vilket minskar behandlingarnas skadeverkningar på de friska delarna av kroppen.
– Ju mer vi vet om cancer, desto bättre blir behandlingarna, säger Renkonen.
Helsingfors universitet inbjuder alla som är intresserade av cancerforskning att donera till forskningen och dess tillämpningar som snabbt syns i patientvården. Cancerforskningen är ett av de viktigaste temana i donationskampanjen Med tankekraft för världens bästa. Donera nu.