Med donationen hoppas stiftelsen kunna stödja verksamhet som fokuserar på den ovanliga cancertumören gastrointestinal stromacellstumör (GIST) som vanligen drabbar antingen magsäcken eller tunntarmen.
– Stiftelsens syfte är att stöda cancerforskning. Vi har särskilt riktat in oss på GIST, som fram till 2000-talet var en mycket dödlig form av cancer. Ett tiotal år tillbaka dog de flesta inom ett par år efter sin diagnos, säger stiftelsens grundare Henrik Kuningas.
Leukemimedicinens kraft upptäcks
Ett stort genombrott skedde år 2001 då ett nytt läkemedel lanserades inom cancervården. Dittills hade kirurgisk behandling varit det enda vapnet i kampen mot GIST, eftersom den vanliga cellgiftsbehandlingen sällan biter på denna sorts tumör. Helsingfors universitets cancerforskare, med professor Heikki Joensuu i spetsen, var med från starten.
– Vi har arbetat med GIST i Helsingfors i över tjugo år, och har kommit en bra bit på väg i behandlingen av denna sorts cancer. Med hjälp av donationen förbättras våra möjligheter att förstå och behandla GIST ytterligare, säger Heikki Joensuu.
Våra studier visade att imatinib också är effektiv i behandling av GIST, eftersom det blockerar det protein som gör att cancercellerna förökar sig.
Hans patient var den första GIST-patienten i världen som behandlades med det nya läkemedlet Glivec. Läkemedlet, som utvecklats av det schweiziska läkemedelsföretaget Novartis, hade godkänts år 2001 för behandling av en viss form av leukemi. Joensuu och hans medarbetare lade märke till att läkemedlet också biter på GIST.
– Tillsammans med tre stora amerikanska cancercenter i Boston, Philadelphia och Portland studerade vi substansen imatinib, som är det verksamma ämnet i läkemedlet Glivec. Imatinib användes då primärt för behandlingen av en form av leukemi, men våra studier visade att imatinib också är effektiv i behandling av GIST, eftersom det blockerar det protein som gör att cancercellerna förökar sig, beskriver Joensuu.
Tack vare läkemedlet är prognosen för dagens GIST-patienter mycket bättre. Cirka 100 personer diagnostiseras med GIST i Finland varje år.
– Heikki och hans team visar hur viktiga de internationella nätverken är för den finländska cancerforskningen och -vården, säger Henrik Kuningas.
Hårt jobb att hållas på toppen
Det är första gången som Kuningasstiftelsen gör en pengadonation till Helsingfors universitet. Men, stiftelsen har stött den finländska cancerforskningen sedan 1998 genom att ordna så kallade GIST-symposier både i Finland och utomlands. Det senaste symposiet hölls i Oxford 2012.
– Målet med symposierna är att erbjuda ett forum för cancerforskarna att träffas för att diskutera forskningsresultat och inleda internationella samarbetsprojekt, säger Kuningas.
Han ser att det är ett stort jobb i sig, att hinna med allt som händer inom cancerforskningen.
– De övriga länderna springer så fort att lilla Finland har fullt upp med att hänga med.
Kuningas anser ändå att Finland har goda förutsättningar att bedriva cancerforskning på toppnivå.
– Vi har cancerforskningsteam av världsklass i Finland, t.ex. Heikki Joensuus och Kari Alitalos forskningsgrupper. Även det som görs inom cancergenetiken i Finland är av högsta kvalitet.
Med dessa trumfkort på hand anser Kuningas att Finland har möjlighet att befinna sig i toppen av den internationella cancerforskningen.
– Men för det behövs resurser. Därför vill vi stöda den medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Kuningasstiftelsens donation till universitetets medicinska utbildningsområde ingår i det statliga motfinansieringsprogrammet där staten bidrar med upp till tre euro för varje privat donerad euro. Medelanskaffningskampanjen resultat överskred alla förväntningar och inbringade universitetet 48 miljoner euro i donationer, varav 34 miljoner är motfinansieringsdugliga. Medicin var ett av de vetenskapsområden som samlade flest motfinansieringsdugliga donationer med 6 miljoner euro.
Mer läsning för dig som är intresserad av cancerforskning
Forskare i Helsingfors utvecklar cancervaccin som utnyttjar kroppens eget försvarssystem (på finska och engelska)
Kari Alitalo studerar lymfsystemet - "hjärnans avloppssystem" (på finska och engelska)