Vid kontinuerligt skogsbruk blir det alltid träd kvar i skogen, även efter avverkningarna. Många tycker att detta ser bättre ut än kalavverkning. Men hur skiljer sig metoderna från varandra mer i detalj?
Under de senaste åren har universitetet anlagt provytor för att studera kontinuerligt skogsbruk, bland annat med avseende på beståndets förmåga att binda koldioxid och djur- och insektsarternas levnadsförhållanden.
Provytorna har anlagts med stöd av Ilkka Herlins donation till Helsingfors universitet i början av 2023.
– Ytor har anlagts på Herlins lantgård i Pargas, Hyytiälä forststation vid Helsingfors universitet, i undervisningsskogen vid Tavastlands yrkeshögskola Evo samt på Skogssällskapets marker i Ruovesi nära Hyytiälä, berättar Jussi Heinonsalo, professor i skoglig marklära.
I praktiken har det inte funnits några motsvarande provytor i Finland sedan tidigare. Totalt har fyra eller fem separata provytor anlagts vid varje plats för forskarna. Var och en av ytorna består av tre olika skogsområden: ett för kontinuerlig avverkning, ett för kalavverkning och ett som inte avverkas.
– De avgränsade områdena som kalavverkas för studien ligger alltså bredvid de områden som avverkas enligt principerna för kontinuerligt skogsbruk. På så sätt kan forskarna jämföra de direkta effekterna av olika metoder på skogen och annan natur, som på insekter, förklarar Heinonsalo.
– Det är också viktigt att provytorna anläggs på olika platser och i olika skogar. De olika platserna påverkas av olika lokala förhållanden. Vi vill ta fram så generell information som möjligt.
Provytorna ligger på tillgängliga platser
Provytorna kan användas av forskare inom olika områden. Till exempel kan växtfysiologer studera hur träden reagerar på olika typer av avverkning, eller insektsforskare studera frågor som intresserar dem.
– Forskare inom många olika områden har sökt finansiering för sina forskningsprojekt. Donationen används till provområdena, eftersom enskilda forskare inte skulle kunna anlägga sådana.
– Kontinuerligt skogsbruk är en mindre intensiv avverkningsmetod för skogen och naturen. Tanken är att det aldrig ska finnas bara ett bestånd av en viss ålder i en skog, utan att det hela tiden växer träd av olika ålder och storlek i samma skogsområde, berättar Heinonsalo.
Nu kommer man att utreda närmare hur metoden påverkar träden, naturen och djuren jämfört med kalavverkning.
Provytorna för kontinuerligt skogsbruk har anlagts i skogar som skiljer sig från varandra. Detta ska till exempel ge närmare information om det kontinuerliga skogsbrukets inverkan på olika trädarter. Provytorna har valts ut så att de är lättillgängliga för såväl forskare som studenter.
– Många studenter rör sig i de här områdena och kan med egna ögon se effekterna av de olika avverkningsmetoderna.