Under coronapandemin lärde sig finländarna ett nytt ord: försörjningsberedskap.
Visst hade försörjningsberedskapen, det vill säga beredskapen inför olika kriser, tryggats på olika sätt i samhället redan före pandemin. Under undantagsförhållandena rubricerades det dock på ett nytt sätt om försörjningsberedskapen och medborgarna blev medvetna om den.
– Vi minns alla hur väl betydelsen av beredskap kom fram, säger Jari Yli-Kauhaluoma, dekanus vid Helsingfors universitets farmaceutiska fakultet.
Helsingfors universitet håller för närvarande på att inrätta historiens första professur i försörjningsberedskap. Befattningen är gemensam för Agrikultur-forstvetenskapliga och Farmaceutiska fakulteten.
Det är viktigt att börja forska
Båda fakulteterna har varsin arbetslivsprofessor i försörjningsberedskap.
– Också tack vare deras arbete har vi under årens lopp kommit till insikt om att både livsmedels- och farmacisektorn i Finland bör säkerställa kompetens inom försörjningsberedskap på universitetsnivå – och den är naturligtvis kopplad till gedigen forskning, säger Yli-Kauhaluoma.
Det har enligt honom bedrivits lite forskning på universitetsnivå om huruvida försörjningsberedskapen fungerar och hur den kan förbättras, även om försörjningsberedskapen i samhället har tryggats. Forskning ökar kompetensen inom området, och i professorns arbetsbeskrivning ingår också att undervisa inom området och handleda examensarbeten. Läroanstalterna utbildar alltså framtida proffs som är förtrogna med perspektiven för försörjningsberedskap.
Målet är att Finland med hjälp av forskning och kunskap ska klara sig så bra som möjligt i eventuella framtida störningar och krissituationer, säger Yli-Kauhaluoma.
En viktig del av helheten är att säkra tillgången till livsmedel och läkemedel även under normala förhållanden, det vill säga att utveckla de nuvarande produktions- och distributionskedjorna för mat och läkemedel så att de blir ännu stabilare.
Hur påverkar den globala situationen finländska medicinskåp?
Det finländska läkemedelsbolaget Orion Pharma har donerat 30 000 euro till att inrätta en professur i försörjningsberedskap.
– Varje donation är viktig, och vi har också fått andra löften om donationer, berättar Yli-Kauhaluoma.
Försörjningsberedskapen är en viktig fråga för Orions verksamhet under alla omständigheter, säger forsknings- och produktutvecklingsdirektör Outi Vaarala när hon motiverar donationen.
– Vi tillverkar och säljer läkemedel och sörjer därutöver för tillgången till läkemedel. Läkemedel ska finnas tillgängliga också i kristider, vilka vi alltid varit förberedda på. När vi blev kontaktade av universitetet var det alltså mycket naturligt för oss att gå med i att stödja det akademiska arbetet och forskningen, berättar Vaarala.
Läkemedelssektorn står inför utmaningar på grund av störningar i tillgången. Det innebär att ett läkemedel tillfälligt inte finns att tillgå på apotek eller i partiaffärer. Ibland beror felet på störningar i produktionen av råvaror för läkemedel eller hos läkemedelstillverkare, säger Jari Yli-Kauhaluoma.
– På grund av långa internationella produktionskedjor och geopolitiska orsaker har man inom Europeiska unionen börjat diskutera en ökning i tillverkningskapaciteten för mediciner och kritiska läkemedel i Europa. Att trygga den inhemska läkemedelsproduktionen och den tillhörande kompetensen är också av avgörande betydelse för beredskapen för läkemedelsförsörjning.
Klimatförändringen utmanar vår försörjningsberedskap
Utöver de geopolitiska omvälvningarna sätts samhällens försörjningsberedskap på prov av pandemier och, som en stor global utmaning, klimatförändringen, konstaterar dekanus Jari Yli-Kauhaluoma.
– Särskilt internationell handel och logistik som anknyter till en fungerande läkemedelsförsörjning samt analys av den tillhörande övergripande säkerheten är något som den blivande professorn skulle kunna reflektera över i sitt uppdrag.
Rent vatten är i sin tur en oersättligt viktig råvara för tillverkningen av både livsmedel och läkemedel. Klimatkrisen kan för sin del begränsa tillgången till rent vatten.
I likhet med andra länder har Finland färsk erfarenhet av en pandemi, och det finns färska forskningsrön om hur Finland klarade sig igenom den. Farmacie doktor Satu Latonen disputerade vid Helsingfors universitet i mars. Enligt hennes doktorsavhandling klarade sig de olika läkemedelsaktörerna i Finland sist och slutligen bra igenom den plötsliga krisen även om läkemedelsförsörjningen tidigare saknade ett färdigt manuskript för undantagsförhållanden.