Vi lever för närvarande mitt i en träningsboom: en sportig livsstil är ett stående tema både i traditionella och sociala medier. Fenomenet är på intet vis nytt, framhåller Lotta Vuorio, doktorand i historia vid Helsingfors universitet. Till exempel upplevde England en form av träningsboom i slutet av 1800-talet – och hade upplevt sådana långt före det också.
– De stora fenomenen på 1800-talet var cykling och gymnastik. Cyklingen främst för att den nyss hade uppfunnits, säger Vuorio.
I sin avhandling undersöker hon fysisk aktivitet och fysisk kultur i 1800-talets England ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Idag talar vi om en kris när det gäller fysisk inaktivitet, då barn eller vuxna inte rör på sig tillräckligt.
– I de flesta fallen tror jag inte att det handlar om tillgången till information. Säkerligen vet var och en att motion är bra för hälsan. Min forskning visar att det främsta skälet till att exempelvis cykla inte heller förr rörde hälsan.
Folk cyklade för att de tyckte om det – och för att de lätt kunde ta sig från en plats till en annan.
För att lösa inaktivitetskrisen torde det än idag vara bättre att hitta olika incitament för fysisk aktivitet än att predika om hälsa.
Stipendiernas betydelse avgörande
Många fenomen följer mänskligheten från ett århundrade till nästa. Vuorio säger att den här insikten gör det lättare att förstå hur krävande många omställningar kan vara – till exempel att få folk att röra på sig.
Just detta gav Vuorio gnistan att börja studera historia.
– Historien hjälper oss förstå vägen till dagens värld. Den historiska kunskapen är naturligtvis värdefull i sig, men den hjälper oss också att förstå vår samtid.
Vuorio har fått två stipendier för sin doktorsavhandling av Kristiinafonden. Stipendierna har rent av varit avgörande för forskningen, säger hon.
– Med hjälp av dem har jag kunnat resa till England och bland annat besöka arkiv som öppnar upp ett mycket intressant individuellt perspektiv på fysisk aktivitet.
Utöver arkiven har hon också besökt platser där man förr ägnade sig åt fysisk aktivitet. De stora gymmen från 1800-talet gjorde ett stort intryck på henne.
Kontorsarbetare som fabriksarbetare
Enligt Vuorio finns det en gemensam nämnare i 1800-talets och dagens diskussioner om fysisk aktivitet, nämligen oron för passiverande arbetssätt.
På 1800-talet förändrades samhället och människornas vardag med anledning av industrialiseringen och arbetet i fabriker. I och med dem började man tillbringa mycket mer tid sittande än tidigare.
På den tiden oroade man sig mycket för fysisk inaktivitet och bland annat hållningen. Den tidens fabriksarbetare är som dagens kontorsarbetare, som rekommenderas att ta pauser från arbetet och röra på sig.
Tanken om att människan bör hålla sig frisk och produktiv för samhället har enligt Vuorio kopplingar till begreppet vardagsnationalism:
– I vår tid får vi höra att en frisk individ inte blir så dyr för samhället. En god medborgare tar alltså hand om sig själv.