Högskolestudenter mår mestadels bra och klarar sig i sina studier och i sitt privatliv. Men allt fler söker trots allt vård för psykisk ohälsa.
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) gör en enkätundersökning om högskolestudenternas hälsa vart fjärde år. Undersökningen 2016 visade att cirka 30 procent av studenterna har eller har haft psykiska symptom såsom utmattning, överansträngning och stress. Fyra procent lider av ångest och sju procent av depression.
Antalen är större än någonsin tidigare.
– På mottagningen ser vi samma trend som i statistiken: vi har fler patienter än vad vi tidigare har haft, säger Marja-Leena Meronen, ansvarig psykolog vid SHVS hälsovårdsenhet i Helsingfors-Esbo. Hon har jobbat vid SHVS i 16 år.
Det hon inte är säker på är varför allt fler söker vård.
– Det finns flera olika teorier; det kan hända att fler människor har problem med den psykiska hälsan eller att tröskeln för att söka hjälp bara har sjunkit. Det kan förstås också vara båda.
Det positiva är att studenterna söker hjälp. SHVS och Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) har länge arbetat för att psykiska besvär inte ska uppfattas som tabu bland högskolestudenter. Kampanjen Allt väl?, som pågår i november och december, är en del av detta arbete.
Utexaminering, ensamhet och ekonomiska bekymmer oroar
– Psykisk ohälsa bland studenter verkar ha ökat sedan inflationen sänkte studiepenningen, antalet stödmånader begränsades och tidtabellen för att avlägga examina skärptes, säger specialist Sofia Lindqvist från studentkåren.
Hon ansvarar för ärenden som anknyter till hälsa, boende och stad och medverkar bland annat i att utveckla SHVS tjänster.
– Jag började studera 1998 och studiepenningen är inte högre nu än då. Hyrorna och levnadsstandarden har däremot fortsatt stiga, säger Lindqvist.
Enligt Meronen kan ekonomiska frågor vara ett skäl till att studenter känner sig belastade. Andra orsaker är bl.a. en viss ålder eller ett specifikt utvecklingsskede, människorelationer och hur långt hunna studierna är. Början eller slutet av studierna medför många förändringar i livet, och det kan vara stressande.
– Även världsläget kan påverka studenternas psyke negativt. Unga vuxna litar inte på att livet vinner och att de kommer att hitta sin plats efter studierna, säger Meronen.
SHVS hjälper studenter orka
SHVS erbjuder vård för universitetsstudenter vars hälsotillstånd är ett hinder för studierna. På allmänhälsomottagningen hanteras sömnproblem och andra mindre frågor, medan problem som kräver längre behandling sköts på mottagningen för mental hälsa.
– Merparten av studenterna kan och vågar söka hjälp, men de gör det inte alltid i tid, säger Lindqvist.
Vissa har inte sökt sig till mentalvårdstjänsterna eftersom behandlingen alltid börjar med en utvärdering per telefon – alla är nämligen inte i ett sådant skick att de kan eller lyckas ringa. Utgående från utvärderingen skickar hälsovårdaren studenten antingen till mentalvårdsmottagningen eller till allmänhälsomottagningen. Därifrån får studenten ibland en remiss vidare, exempelvis till psykoterapi med stöd av FPA.
– SHVS gör ett bra jobb, men tjänsterna är inte särskilt omfattande, säger Lindqvist.
Till exempel erbjuder SHVS ingen långvarig psykoterapi och ingen akutvård. För psykoterapier som stöds av FPA måste studenten själv betala en del.
– Alla har inte möjlighet till det, säger Lindqvist.
Donationer stöder studenters terapi
Bland Helsingfors universitets fonder finns Valo-rahasto, vars medel årligen används för att finansiera psykoterapi för studenter. Hittills har Valo-stödet finansierat över 10 000 terapibesök. SHVS bestämmer vem som får stödet.
Valo är den enda fonden som stöder behandlingar för studenterna, men studentkåren främjar sina medlemmars hälsa på andra sätt, bland annat genom att påverka politiska beslutsfattare.
– HUS förespråkar avgiftsfria mentalvårdstjänster för alla under 29 år och bedriver kampanjer för att tala öppet om psykisk ohälsa, säger Lindqvist.