Populationen av östersjövikare har ökat från ungefär 5 000 individer till 25 000 individer efter bottennoteringen på 1970-talet. Bakom tillväxten hittas jaktförbud och användningsstopp av miljöfarliga gifter såsom PCB och DDT. Tack vare minskad användning av miljögifter har sälarnas fortplantningsförmåga återställts till normal nivå.
– Människans val kan också ha positiva effekter på naturen. Utan besluten på 1970-talet, då man rättade till gamla misstag, skulle sälpopulationen inte vara i det här skicket, säger professor Jarno Vanhatalo vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten och Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
I en färsk undersökning ledd av Vanhatalo utreddes det hur mänskliga aktiviteter och miljöförändringar, såsom lägre halter av miljöskadliga ämnen i Östersjön, påverkar sälpopulationens struktur och utveckling.
Forskarna utvecklade en ny statistisk metod med vars hjälp de kombinerade flera långtidsmaterial.
En sammanslagning av materialen möjliggjorde en mer detaljerad undersökning av sälpopulationen än man skulle kunna få med något enskilt material skilt för sig. Bland de viktigaste materialen kan nämnas flygräkningar samt prover insamlade från döda vikare, vilka gav information om stammens ålders- och könsstruktur och honornas fortplantningshistoria.
– Moderna modelleringstekniker möjliggjorde en så kallad digital populationsbeskrivning, med vars hjälp det går att uppskatta hur populationen och dess individers beteende förändras om yttre faktorer, såsom väderförhållandena och jakttrycket, förändras, säger Vanhatalo.
Jakten påverkar sälpopulationerna i hög grad
Under de senaste vårarnas flygräkningar har antalet observerade sälar varierat mycket. Utifrån modelleringen kan förändrade isförhållanden på grund av klimatförändringen förklara detta relativt bra, och misstänks ha lett till beteendeförändringar hos sälarna. Isförhållandena påverkar hur stor del av sälarna som är uppe på isen så att de syns och går att räkna under flygräkningarna.
Utifrån modelleringarna har också nystarten för säljakt 2015 en märkbar effekt på populationens storlek och tillväxt.
– Jakten påverkar sälpopulationen. Vår uppskattning är att populationen skulle öka med ungefär sju procent om året utan jakt. Jakten gör dock att tillväxttakten rör sig kring fem procent, och även små ökningar i jakten sänker tillväxttakten sannolikt ännu mer, säger forskningsartikelns huvudförfattare Murat Ersalman.
Undersökningen visar att modern modellering är ett effektivt redskap för uppföljning av djurpopulationer och stöder beslutsfattandet exempelvis när det gäller att slå fast jaktkvoter. Resultaten stöder också skydd av Östersjön och det arbete som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) utför.
Undersökningen utfördes i samarbete med Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet, Åbo yrkeshögskola och Naturhistoriska riksmuseet i Sverige.
Forskningsartikel
Ersalman M, Kunnasranta M, Ahola M, Carlsson AM, Persson S, Bäcklin BM, Helle I, Cervin L, Vanhatalo J (2025) Integrated population model reveals human- and environment-driven changes in Baltic ringed seal Pusa hispida botnica demography and behavior. Mar Ecol Prog Ser 764:213-236 https://doi.org/10.3354/meps14886