Undersökningsområdet för det gemensamma projektet omfattade hela den finska kusten, från Finska viken till Bottenviken. Utredningen grundar sig på yrkesfiskarnas enhetsfångster av gös och abborre med nät från 29 statistikrutor åren 2005–2014.
Under denna undersökningstid har storskarvsbeståndet mångdubblats i Finland men också yrkesfiskarnas enhetsfångster har ökat. Med enhetsfångst avses den fångst man fått genom nätfiske under ett dygn, och den beskriver fiskbeståndets täthet.
Fastän abborren är en av storskarvens viktigaste bytesfiskar, har yrkesfiskarnas enhetsfångster av abborre ökat i 10 av 29 rutor under perioden 2005–2014. Under samma period ökade enhetsfångsterna för gös betydligt i 5 av 24 rutor. Vad gäller gösen hade fångsten minskat betydligt endast i en ruta.
– Antalet storskarvar inom kustområdets statistikrutor på 50 kilometer varierar: i merparten av rutorna har antalet storskarvar ökat, i en del minskat och i en del rutor på Åland och ställvis i Bottenviken häckar arten inte alls, berättar akademiforskare Aleksi Lehikoinen vid Naturhistoriska centralmuseet Luomus.
Storskarvarna äter små fiskar
Enligt forskarna tyder resultaten på att storskarven inte påverkar gösens och abborrens bestånd i någon större utsträckning vid den finska kusten. Fastän storskarvarna äter stora mängder fisk vid kusten tar de huvudsakligen mindre fiskar än de som hamnar i yrkesfiskarnas fångster.
Exempelvis abborrhonorna uppnår den storlek som yrkesfiskarna eftertraktar medan hanarna inte blir så stora. Storskarven fångar däremot både små hanar och honor. Viktig näring för storskarven är också vissa arter som konkurrerar med abborren och gösen, såsom många mörtfiskar.
Det finns rikligt med små fiskar i kustvattnen, och deras dödlighet i naturen är hög bland annat på grund predation från rovfiskar. Största delen av de fiskar som storskarvarna sätter i sig skulle i vilket fall som helst ha dött innan de uppnått lämplig fångststorlek.
Undersökningen publicerades i den internationella tidskriften Fisheries Research, och i utarbetandet av den deltog flera forskare vid Helsingfors universitet, Naturresurscentralen och Finlands miljöcentral.
Länk till den ursprungliga publikationen: http://dx.doi.org/10.1016/j.fishres.2017.02.008
Kontaktuppgifter:
Akademiforskare Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Helsingfors universitet
aleksi.lehikoinen@helsinki.fi, tfn 045 1375732
Specialforskare Outi Heikinheimo, Naturresurscentralen (Luke)
outi.heikinheimo@luke.fi, tfn 0400 143046
Professor i fiskerihushållning Hannu Lehtonen, Helsingfors universitet
hannu.lehtonen@helsinki.fi, tfn 0400 850437
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral (SYKE)
Pekka.rusanen@ymparisto.fi, tfn 0295 251 580