Veterinär Hanna Nurmis doktorsavhandling är globalt den första i sitt slag om det antiinflammatoriska läkemedlets farmakokinetik, det vill säga läkemedlets skeden i renens kropp.
Det har hittills saknats vetenskapliga belägg för användning av antiinflammatoriska läkemedel på renar. De här läkemedlen används redan nu utifrån EU:s lagar och regler med en dosering som anpassas enligt doserna för andra idisslare. Det finns emellertid märkbara skillnader mellan olika arter i fråga om läkemedels effekter och lämpliga doser.
Nurmi undersökte farmakokinetiken för det antiinflammatoriska läkemedlet meloxikam hos renar vintertid och hur meloxikam inverkar på kastrerade renars beteende i naturen. Dessutom fastställde Nurmi renarnas smärtbeteende under kastrering samt vilka effekter bedövningen, läkemedlet meloxikam och den tid som renarna hölls fast hade på renarnas beteende och kroppstemperatur.
Nurmi visade att oralt meloxikam tas upp väl av renar, vilket gör det användbart som smärtlindring för renar under fältförhållanden. Dessutom lindrar meloxikam renarnas smärta efter kastrering under två till tre dagars tid, vilket minskar rastlösheten bland de kastrerade renarna.
– Det är inte lätt att ge renar smärtlindring. De här halvtama djuren som betar fritt i naturen är inte vana vid människor så de blir lätt uppjagade. Det är problematiskt att ordna fältanestesi för renar och
att fånga in och hantera dem kan leda till problem, till och med dödsfall. Renars kroppstemperatur kan stiga kraftigt om de utsätts för stress och de kan drabbas av magsår och fångstmyopati, berättar doktoranden och veterinären Hanna Nurmi vid Veterinärmedicinska fakulteten.
Vintertid kan renarnas ämnesomsättning bli över 50 procent långsammare vilket också påverkar läkemedlens farmakokinetik. Lugnande medel och/eller narkos kan orsaka allvarliga skador på renarna, särskilt i vinterförhållanden och vid renskiljning. Flera av de lugnande läkemedel som finns att tillgå är inte tillåtna för produktionsdjur och detsamma gäller de stimulerande medel som upphäver det lugnande medlets effekter. Lokalbedövning ökar också hanteringstiden eller hur många gånger renarna måste hanteras.
– En ren uttrycker omedelbar smärta under kastreringen på ett sätt som är typiskt för bytesdjur, det vill säga knappt alls, genom att hålla andan och spänna magmusklerna, beskriver Nurmi. Enligt Nurmi måste renarna hållas fast en längre tid under bedövningen, vilket snabbt höjer renens kroppstemperatur till en farligt hög nivå. Bedövningen avlägsnade inte heller i någon högre grad smärtbeteendet under den fem minuter långa väntetiden.
– Det behövs mer forskning om känsligare mätning av renars kastreringssmärta och om effektiva smärtlindringsmetoder eller vetenskapliga innovationer med vilka det smärtsamma ingreppet kan undvikas fullständigt. Också meloxikamets effektivitet, rätta dosering och administreringsväg samt hur det binder sig vid proteiner och dess biverkningar måste undersökas närmare, konstaterar Nurmi.
Renars välbefinnande intresserar
I och med Nurmis undersökning har renars kastreringssmärta lyfts fram som diskussionsämne i renskötseln. Renskötarna upplever att renarnas välbefinnande är viktigt och i framtiden kanske man också undersöker nya alternativ till kastrering. Redan nu kastreras de tamare turismrenarna stående i vissa delar av Lappland, i stället för att traditionellt fällas på sidan. Forskningsresultaten har redan påverkat renskötseln i renbeteslagen.
Disputation
Veterinärmedicine licentiat Hanna Nurmi disputerarade 27.9.2024 klockan 13 vid Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet på ämnet "Castration pain and pain alleviation in semi-domesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus)". Disputationen ordnades på adressen Athena, sal 302, Brobergsterrassen 3A.
Opponent är professor Lotta Berg, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige, och kustos är Anna Viros.
Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation och kan läsas i Helda.