Förekomsten av typ 1 diabetes har ökat i världen under coronapandemin. Forskningsgruppen PEDIA vid Helsingfors universitet har undersökt fenomenet och orsakerna till det hos barn i Finland.
– Mekanismerna bakom den ökade förekomsten av diabetes har varit oklara och det har förts diskussioner om huruvida ökningen är en direkt följd av SARS-CoV-2-infektion eller av andra miljöfaktorer som förändrats samtidigt, berättar forskningsledaren, professor Mikael Knip.
Enligt en ny studie ökade förekomsten av typ 1 diabetes hos barn i Finland med 16 procent under de 18 första månaderna av pandemin. Mycket få av de barn och unga som insjuknade i typ 1 diabetes uppvisade emellertid antikroppar mot coronaviruset som ett tecken på att de haft infektionen.
Enligt forskarna beror ökningen i förekomsten av typ 1 diabetes i början av coronapandemin sannolikt inte direkt på coronaviruset, utan den kan ha att göra med nedstängningen av samhället under pandemin och den sociala isoleringen som följde.
– Enligt den så kallade biodiversitetshypotesen kan såväl mångsidig exponering för mikrober och infektioner i den tidiga barndomen delvis förebygga autoimmunsjukdomar. De minskade kontakterna när samhället stängdes ned minskade drastiskt de akuta infektionerna hos barn, vilket eventuellt ökade risken för att insjukna i diabetes, förklarar Knip.
Resultaten av studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology.
Är ökningen av diabetes hos barn tillfällig?
I undersökningen jämfördes förekomsten av typ 1 diabetes hos finländska barn under 15 år med tre föregående perioder av motsvarande längd. Förekomsten av antikroppar mot coronaviruset hos barn som insjuknat i typ 1 diabetes analyserades i samarbete med professor Olli Vapalahtis forskningsgrupp. Endast fem av de barn som insjuknade i diabetes under pandemiperioden, det vill säga under en procent av 785 barn, hade antikroppar mot coronaviruset till följd av en infektion.
– Vi måste fortsätta att forska i och utvärdera utvecklingen av förekomsten av typ 1 diabetes efter att samhället öppnades igen sommaren 2021 och antalet coronainfektioner bland befolkningen ökade, konstaterar Olli Vapalahti.
Register är viktiga informationskällor
– Studien byggde på materialet i Finlands barndiabetesregister, berättar Mikael Knip som är ansvarig läkare för registret.
Det här nationella registret har samlat uppgifter om och prover av nyinsjuknade personer och deras familjemedlemmar sedan 2002. Registret omfattar uppgifter om över 90 procent av nyinsjuknade och det upprätthålls av Helsingfors universitetssjukhus HUS.
– Globalt sett är registret unikt eftersom det samlar in samtidigt både data och biologiska prov, vilket ger forskningen ovärderlig information, säger Knip avslutningsvis.