– Till exempel kan differentierad undervisning och aktivt lärande se väldigt olika ut i klassrum med tiotals elever och bristfälligt läromaterial, berättar Posti-Ahokas.
De mest centrala frågorna handlar ändå om lärarens yrkeskunskap, identitet och motivation, samt hur dessa formas av samhällsstrukturen. Gemensam forskning ger perspektiv på kärnfrågorna inom utbildning, lärande och samarbete, samt på den särskilda förståelsen för lokala förhållanden som högklassig utbildning kräver.
GINTL, som hör till
Samarbete mellan finländska och afrikanska aktörer
Nätverket GINTL Africa har som främsta mål att kartlägga befintliga partnerskap mellan finländska och afrikanska högskolor och sammanföra aktörer för att öka genomslagskraften.
– Många finländska högskolor samarbetar till exempel med University of Namibia, berättar Posti-Ahokas. – Det är viktigt att utveckla samarbetet på ett koordinerat sätt och även så att enskilda projekt inte belastar partnerskapsuniversitetets förvaltning i onödan.
Särskilt inom lärarutbildningen är det viktigt att finländska forskningsuniversitet och yrkeshögskolor samarbetar, eftersom lärarutbildningen i de flesta afrikanska länder är på yrkeshögskolenivå.
Samarbete för att främja forskningsbaserad utbildning
GINTL stöder högskolornas gemensamma främjande av forskningsbaserad utbildning genom tematiska seminarier och nätverksmöten, samt genom att finansiera projekt och resekostnader.
De projekt som har fått finansiering rör bland annat utveckling av undervisning i huslig ekonomi i Ghana, lärande genom planering (LBD) i sydafrikanska skolor och utveckling av koncept för att stödja lärarutbildning i Somalia.
Hanna Posti-Ahokas har arbetat som forskare och expert i bland annat Etiopien, Tanzania och Eritrea. Hon är intresserad av att lära sig förstå praxisen och dynamiken i det internationella utbildningssamarbetet mellan högskolor. Forskningsprojektet, som befinner sig i startskedet, granskar bland annat ämnen för finländska doktorsavhandlingar inom det pedagogiska området som behandlar utbildning i afrikanska länder samt partnerskapsförhållanden i samband med doktorsavhandlingar. Forskningens kvalitet, relevans och användbarhet utvärderas utifrån olika, delvis motstridiga, kriterier.
– Vilken typ av forskningskunskap lämpar sig bäst för utveckling av utbildning, på vilket sätt kan man utnyttja kunskapen och hur finansieras forskningen om utbildnings- och utvecklingsfrågor? frågar sig Posti-Ahokas.
Post-Ahokas egen
Handledningen av doktorsavhandlingar bidrar till att skapa en praktisk bild av utbildningsområdet i olika sammanhang.
– Jag hoppas att GINTL kan erbjuda verkliga möjligheter att främja gemensam forskning och utveckling mellan universiteten i Finland och i de afrikanska länderna, säger Posti-Ahokas. – Samarbetet har många strukturella hinder, och det är viktigt att också undersöka dem.
Hur kan vi skapa partnerskap som är så jämlika som möjligt och som är meningsfulla för alla parter? Vilken roll har universiteten i det internationella utbildningssamarbetet? GINTL söker svar på dessa frågor.
Pedagogiska fakulteten har flera forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med afrikanska forskare. Några exempel:
Pedagogiska fakulteten utför
Dessutom medverkar pedagogiska fakulteten i forskning om förebyggande av matematiska inlärningssvårigheter i daghem och skolor i Sydafrika, tillämpbarheten av läroplanen i huslig ekonomi i distansundervisning i Ghana och i engelsklärarutbildningen i Finland och Kenya.