Akademiprofessor Katariina Salmela-Aro och hennes arbetsgrupp har utgått från material från enkäten Hälsa i skolan för att undersöka trender som rör skoltrötthet och sociodemografiska faktorer i anslutning till dem. Sådana faktorer kan bland annat vara området där personen bor (stad vs. landsbygd), eller personens kön, sociala status eller etniska bakgrund. Undersökningen genomfördes i gymnasier och högstadier. Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomförde enkäten Hälsa i skolan.
Sociodemografiska krav och resurser bakomliggande orsaker till skoltrötthet
– Undersökningen omfattar nästan en miljon ungdomar i Finland och visar att ojämlikheten har ökat, säger Salmela-Aro. – Föräldrarnas bakgrund syns allt tydligare i ungas välbefinnande i skolan.
Undersökningen visar på ökad skoltrötthet hos flickor och att den här ökningen har accelererat sedan 2015. En bidragande faktor till fenomenet kan möjligen vara att flera skolreformer har genomförts i Finland. Bland annat har reformerna i högskolornas system för inträdesprov ökat pressen bland gymnasister. Konkurrensen om studieplatser för fortsatta studier har blivit allt hårdare. Skola och framgång är mycket viktiga för flickor, vilket lätt utsätter dem för stress. Kamratkretsen kan öka pressen ytterligare.
Hög utbildningsnivå hos föräldrarna utgör en resurs särskilt för pojkar. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för både framgång och välbefinnande i skolan börjar synas även i Finland. Bättre utbildade föräldrar kan bättre stödja sina barn, vilket är till fördel särskilt för pojkar.
– En annan betydande upptäckt var att flickornas utmattning ökade i synnerhet i städerna. Skolgången är mer konkurrensinriktad och prestationsorienterad i städer, vilket återspeglas i skoltrötthet och en känsla av otillräcklighet särskilt bland flickor.
Undersökningen visar också att ökad utmattning har ett samband med arbetslöshet och invandrarbakgrund hos föräldrar. Penningbrist kan orsaka sådan stress hos barn att skolgången blir lidande. Det kan också vara fråga om att föräldrar med invandrarbakgrund kan sätta hård press på sina barn. Det här är ett fenomen som Salmela-Aro anser att borde undersökas närmare.
– Ungdomar med invandrarbakgrund förefaller vara mer utmattade än de som är infödda.
Undersökningen genomfördes före coronapandemin
Undersökningen granskar de trender som rådde före pandemin. Salmela-Aros forskning visar att pandemin ytterligare har ökat skoltröttheten och ojämlikheten samt könsskillnaderna i skolprestationerna. Det viktiga är att de här trenderna har kunnat identifieras före pandemin. Pandemin har sedan kraftigt trappat upp dem. Skoltröttheten hos flickor i Helsingfors har till och med fördubblats på grund av pandemin.
Artikeln School burnout trends and sociodemographic factors in Finland 2006-2019 av Katariina Salmela-Aro och hennes forskningsgrupp har publicerats i tidningen Social Psychoatry and Psychiatric Epidemiology.
Undersökningen finansierades av Finlands Akademi och Rådet för strategisk forskning.