Pedagogie magister Ida Hummelstedts forskning granskar finländsk mångkulturell pedagogik med fokus på skriftliga och muntliga uttryckssätt i lärarutbildningen samt i skolornas verksamhet.
– Tidigare internationella och finländska studier om mångkulturell pedagogik visar att goda strävanden att främja mångfald och en vilja att integrera en kulturellt avvikande Annan i regel inte främjar social rättvisa, utan upprepar maktförhållanden som skapar ojämlikhet, säger Hummelstedt.
Enligt Hummelstedt riktar sig mångkulturell pedagogik i finländsk kontext ofta till elever som anses vara invandrare, medan utredningar och undersökningar visar att elever som rasifieras som icke-vita eller som betraktas som invandrare och icke-finländska trots detta fortfarande ofta marginaliseras eller utsättas för rasism i utbildningen.
Hummelstedt framhåller att även om det också förekommer kritiska diskurser inom mångkulturell pedagogik, är diskurserna huvudsakligen konservativa eller liberala till sin natur och sådana som återkommande konstruerar invandrare och finländare som varandras motsatser, där finländskheten blir onåbar för dem som kategoriserats som Andra, ofta genom rasifiering. Det här framkommer också i det sätt som eleverna kategoriserar sig själva och andra i skolan, så att endast en del av dem tillhör finländskheten.
Hummelstedt säger att för att avveckla strukturer och handlingssätt som skapar ojämlikhet räcker det inte med att uppmärksamma mångfald.
– Det krävs kritisk mångkulturell pedagogik för att man ska kunna diskutera social rättvisa med eleverna och för att alla ska kunna engageras i främjandet av den.
Studien granskar flera nivåer inom mångkulturell pedagogik, från policy till verksamheten i skolan
Hummelstedts studie består av tre publikationer, som var och en täcker en nivå och en samling datamaterial från mångkulturell pedagogik: lärarutbildningars policydokument, intervjuer med lärarutbildare och videoobservationer av undervisning med en lärare som är specialiserad i mångkulturell pedagogik.
De dominerande diskurserna om mångkulturell mångfald i delstudien som gäller lärarutbildningars policydokument följer en konservativ referensram, där invandraren-som-den-Andre utgör ett problem och en person som måste integreras i det finländska samhället.
Problemen som uppstod i de olika diskurserna hade olika effekter på undervisningen: de konservativa diskurserna fokuserade på att utbilda den Andre, de liberala på att respektera mångfald och de kritiska på att fostra och agera för att motverka ojämlikhet.
De dominerande diskurserna i delstudien om lärarutbildare stödde en liberal mångkulturell pedagogik som accepterar och respekterar mångfald. I bakgrunden fanns också en konservativ diskurs, där invandraren-som-den-Andre utgjorde ett problem eller hot.
I delstudien om videoobservationer av undervisning med en lärare som är specialiserad i mångkulturell pedagogik förekom ofta kategorisering utifrån ras, nationalitet och kön bland eleverna. Hummelstedt visar att sättet som eleverna kategoriserade varandra på uteslöt möjligheterna till lika aktörskap och tillhörighet för alla. Motsättningarna mellan invandrare och finländare upprätthölls också på den här nivån. Det var främst de andra eleverna som reagerade på kategoriseringarna i de här situationerna, medan läraren koncentrerade sig mer på den pedagogiska biten.
Mångkulturell pedagogik måste vara klart antirasistisk
Hummelstedt framhåller att finländsk mångkulturell pedagogik måste vara klart antirasistisk. Hon hävdar att det är nödvändigt att kritiskt analysera de problem som uppstår i diskurserna för mångkulturell pedagogik på olika utbildningsstadier och att fokusera på bristande social rättvisa som ett problem som man måste söka lösningar på.
– Lärare behöver utbildning i kritisk reflektion över normer, makt och privilegier för att kunna diskutera dessa ämnen med eleverna, konstaterar Hummelstedt.
För att möjliggöra detta måste även de som utbildar lärare kritiskt reflektera över sin delaktighet i hur orättvisa återskapas och agera medvetet för att avbryta sådana förlopp. Dessutom borde mångkulturell pedagogik utvecklas så att den gagnar alla elever och studenter, och så att den ger lika möjligheter för alla att också delta i diskussionen kring att formulera problem och innehåll. I den här processen borde alla aktörer i skolan och inom undervisningen ses som företrädare för social rättvisa.
Pedagogie magister Ida Hummelstedet disputerar vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet den 6 maj kl. 14.00. Avhandlingen har titeln Acknowledging diversity but reproducing the Other: A critical analysis of Finnish multicultural education.
Disputationen hålls på adressen Brobergsterrassen 3 (Athena, rum 107). Disputationen kan också följas på Zoom.
Disputandens kontaktuppgifter
Ida Hummelstedt, 040 701 9185, ida.hummelstedt@helsinki.fi