Forskardoktor Mailis Elomaa vid Helsingfors universitet har undersökt krisresistent ledarskap bland rektorer, särskilt under coronapandemin. Enligt Elomaa bygger rektorers krisresistenta ledarskap framför allt på förmågan att förstå och strukturera snabbt föränderliga situationer.
Rektorns huvudsakliga uppgift i en krissituation är att strukturera stora mängder information och förmedla det väsentliga på ett begripligt sätt till personal, elever och vårdnadshavare. När detta lyckas kan rektorn informera och stödja lärare, elever och vårdnadshavare så att de agerar på rätt sätt och behåller lugnet.
Även om Elomaas studie särskilt fokuserade på coronapandemin, behövs det krisledarskap också i skolans vardag.
– Det kan till exempel handla om att oroande information sprids i skolan, som en diskussionstråd i sociala medier om en viss elev, en oklar säkerhetssituation, ett oväntat beslut om resurser eller en plötslig förändring i antalet elever, säger Elomaa.
I studien berättade rektorerna att krisresistent ledarskap hänger nära samman med gemenskapskänsla och gemensam problemlösning. Även tydlig kommunikation vid rätt tidpunkt lyftes fram som en central styrka i krisledarskap.
– När det gäller krisresistent ledarskap framhävs rektorns förmåga att snabbt fatta tillräckligt goda och välgrundade beslut trots begränsad information, och att vid behov ompröva dessa när mer information finns tillgänglig, säger Elomaa.
I sin studie lyfter Elomaa också fram vikten av rektorers eget välbefinnande och betydelsen av att anpassa arbetsuppgifter. När rektorn själv kan påverka sitt arbete flyter det bättre och upplevs som mindre belastande.
Att anpassa arbetet stärker rektorns känsla av kontroll, resiliens och anpassningsförmåga i krissituationer. De rektorer som aktivt tog sig an nya och utmanande uppgifter kände större tillförsikt i sitt ledarskap under krissituationer.
– Studien visar att rektorers krisledningsförmåga kan stärkas genom att utveckla deras emotionella färdigheter och interaktionsförmåga samt genom stöd för aktiv anpassning av arbetsuppgifter.
Forskarna rekommenderar att skolor och beslutsfattare främjar flexibilitet i planeringen av rektorers arbetsuppgifter och erbjuder möjligheter till yrkesmässig utveckling. Inom krishantering är också färdigheter i känsloreglering, empati och stresshantering värdefulla.
Den yrkesmässiga utvecklingen kan till exempel ske genom kollegialt lärande och samarbetsnätverk, där rektorer kan dela fungerande ledningsstrategier.
– Detta förutsätter att tillräckliga resurser– inklusive tid, personal och finansiering – avsätts för yrkesmässig utveckling och för anpassning av arbetsuppgifter. Genom att utveckla sitt ledarskap blir rektorer bättre rustade att möta framtida utmaningar och kriser, konstaterar Elomaa.
Studien ingår i den årliga uppföljningsstudien