Det att människor värderar universalism, d.v.s. det att de bryr sig om rättvisa, jämlikhet, och välfärden av alla människor och natur, kan kopplas ihop med vilket parti de röstat på i det egna landets senaste nationella val. Det här visar ny forskning av professor Jan-Erik Lönnqvist och universitetslektor Ville-Juhani Ilmarinen vid Helsingfors universitet.
Tidigare forskning har visat att värderingar hänger ihop med attityder beträffande politiska frågor. Lönnqvists och Ilmarinens forskning stöder dessa slutsatser, men visar att värderingar även hänger ihop med faktiskt beteende, alltså hur man röstar i verkligheten och att det gäller hela Europa. Forskningen är baserad på svar av 20 000 deltagare i 20 europeiska länder, där deltagarna självskattade sina värderingar.
Traditionellt har politiska partier positionerats på en vänster-höger-axel, där ekonomiska frågor så som skatter och fördelningspolitik varit den avgörande skiljelinjen och avgjort vem människor röstar på.
Men ett annat, nyare sätt att skilja på partierna är GAL-TAN-dimensionen, där ”GAL” står för grön, alternativ och liberal, medan TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Skiljelinjen för GAL-TAN handlar därför om sociala och kulturella frågor, till exempel migrationspolitik, multikulturalism, sexuella minoriteters rättigheter och miljöpolitik.
Lönnqvists och Ilmarinens forskning visar att människors värderingar är starkare kopplade till hur det parti de röstade på är beläget på GAL-TAN-axeln än till hur partiet är beläget på vänster-höger-axeln.
– Vi har alltså kollat på de värderingarna människor har och hur de är kopplade till var det partiet de röstat på befinner sig i sociala eller kulturella frågor och var partiet befinner sig i ekonomiska frågor, säger Lönnqvist.
Forskningens resultat visar att människors värderingar, när det gällde partiets syn på sociala eller kulturella frågor, kunde förklara åtta procent av variationen, medan motsvarande siffra för ekonomiska frågor var fyra procent.
Forskningen visar också att utbildningsgraden styr hur starkt värderingarna är kopplade till väljarbeteendet. Bland dem med högskoleexamen kunde värderingar förklara 13 och 10 procent av skillnaderna i hur det parti man röstade på förhöll sig till GAL-TAN respektive vänster-höger frågor. Bland de utan högskolexamen var motsvarande siffror 5 och 3 procent. Alltså är värderingar tydligare kopplade till högskoleutbildades väljarbeteende.
Kopplingen mellan värderingar och att rösta på populistpartier obefintlig
Det fanns även skillnader bland länder. Sambandet mellan människors värderingar och deras faktiska väljarbeteende var starkare i västra Europa än i postkommunistiska länder. Forskningen kom också fram till andra överraskande resultat.
– Kopplingen mellan hurudana värderingar man har och att rösta för ett populistparti var egentligen noll. De som röstar på populistiska partier kanske röstar på andra grunder än personliga värderingar, säger Lönnqvist.
GAL-TAN dimensionen har enligt Lönnqvist blivit allt viktigare i europeiska val och han menar att den nya forskningen kan bidra med förståelse för den eventuellt ökade politiska polariseringen.
– Vi kanske kan uppnå större förståelse för varandra genom att vädja till de värderingar som den andra parten anser vara viktiga då man argumenterar om olika politiska frågor. I stället för att i en anda av universalism försvara invandring med hänvisning till jämlikhet eller klimatåtgärder med hänvisning till naturens betydelse, så skulle man till exempel i stället kunna vädja till landets BNP, alltså landets ekonomiska resultat och makt, eller till hotet om naturkatastrofer, alltså till landets säkerhet.
Lönnqvist tycker det är intressant att värderingarna har en betydelse för hur man röstar.
– Trots att sambandet mellan värderingar och röstande inte var starkt, tycker jag ändå det kan anses vara positivt med tanke på en fungerande demokrati att det som människor värdesätter har ett samband med hur de röstar. Särskilt då vi vet från tidigare att både demografiska faktorer, som ålder, kön, klass, etnisk bakgrund och religiositet, och mera ytliga faktorer, som kandidatens attraktivitet, röstläge, och kroppshållning, också spelar in på deras beslut.