Akademiforskaren Timo Miettinen som fick priset i år har för många blivit bekant för hur han tecknar bakgrunden till och tolkar Europa- och EU-frågor. Miettinen är en av de mest kända kommentatorerna i frågor som gäller EU- och Europapolitiken i Finland. Under de senaste tio åren har han på ett lättbegripligt sätt förklarat många europeiska utvecklingsförlopp och händelser, allt från eurokrisen till brexit och hanteringen av coronapandemin till kriget i Ukraina.
Under den intensivaste brexit-tiden var Miettinen i Böle från morgon till kväll för att begripliggöra och berätta för folket i tv och radio vad som pågår och vad allt innebär. Han betraktar denna tid som en av höjdpunkterna i sin vetenskapskommunikation.
– Visst har det vart intressant att se hur man klarar av en sådan roll som nästan är ett andra hem. Allt har jag överlevt, säger Miettinen.
I universitetets prismotivering konstateras det att alla som följer aktualitetsprogram känner igen Miettinen vars tydliga, strukturerade och koncisa uttryck begripliggör till och med en så pass komplicerad konklav som Europeiska unionen. Särskilt smickrande för forskaren är det när universitetet påpekar att nivån på Europadebatten har stigit tack vare Miettinen. Det är svårt att namnge en person vars offentliga inflytande är lika mångsidigt som Timo Miettinens.
Snabba svar till media ger stor synlighet
Miettinens mediesynlighet på över 100 omnämnanden per år kan betraktas som exceptionellt stor. Han är en bekant gäst särskilt i Yles aktualitetsprogram. Det känns som om Miettinen oegennyttigt alltid är tillgänglig. Han kan ge snabba och exakta svar också under tidspress, sägs det i prismotiveringen.
Förutom traditionella medier använder Miettinen aktivt sociala medier för att begripliggöra vetenskapen – särskilt Twitter, där han har mer än 11 000 följare. Också poddar är bekanta för honom.
– För mig har samhälleligt genomslag alltid varit en motiverande faktor. Jag har upplevt det som intressant. Det har känts naturligt för mig att göra vetenskapen allmänbegriplig, säger Miettinen.
Forskaren som specialiserat sig på europeisk filosofi, idéhistoria och politik anser att vetenskapen också har en samhällelig roll.
– Enligt mig handlar offentligt inflytande inte bara om vetenskapliga resultat, utan också om att representera akademiska dygder, såsom kritiskt tänkande, i samhällsdebatten.
Tidigare blev Miettinen så pass motiverad av att begripliggöra vetenskapen att han för två år sedan gav ut den belönade faktaboken Eurooppa, poliittisen yhteisön historia. Den har öppnat upp de centrala idéerna och vändpunkterna i Europas historia för allmänheten. Boken valdes till årets historieverk 2021 och fick också Kalevi Sorsa-priset samma år.
– Min avsikt med boken var att fördjupa den finländska Europa-debatten, som ibland saknar ett historiskt perspektiv. Resultaten av den europeiska integrationen visar sig på olika sätt beroende på om de granskas i ett perspektiv på 20 eller 2 000 år.
Också i övrigt har Miettinen i diskussionen som domineras av EU-kritiker eller enskilda intressegrupper lyft fram forsknings- och vetenskapsbaserade utgångspunkter som skulle kunna tjäna som en grund för förnuftiga meningsskiljaktigheter. Miettinen har särskilt betonat rollen av historiska narrativ och mångsidighet i bedömningen av den europeiska politiken.
Direkta kontakter till beslutsfattarna
Miettinen har också nära kontakt med de politiska beslutsfattarna: han är en efterfrågad talare både i riksdagens utskott och i ministerierna. Han har goda kontakter särskilt till de europeiska ambassaderna, som använder sig av Miettinens sakkunskap till exempel i samband med beslutsfattarbesök.
Miettinen hörs av utskotten 10–15 gånger om året, så också den vägen får han utöva begripliggörande av vetenskapen och forskningens dygder.
– Ofta är det svårt att påverka enskilda initiativ i utskottsskedet. Det är ofta mer väsentligt att försöka förklara de större utvecklingsförloppen och narrativen bakom förslagen. Därför syns inflytandet ofta på längre sikt.
Miettinen medger att vetenskapskommunikationen tar tid från att skriva forskningsartiklar och ansökningar om finansiering.
– Jag är inte fast anställd vid universitetet och det kan vara en anledning till att jag halkat in på lite olika saker.
I Florens ligger fokus på ekonomisk historia
Nu får Miettinen andas ut en stund och ta en paus från mediebesöken i Böle. I början av mars började han nämligen som gästforskare vid EUI-universitetet i Florens, där han ska vara till början av juni. Efter det återvänder han till Helsingfors universitets Centrum för Europaforskning.
I Italien främjar Miettinen sitt akademiforskarprojekt som fokuserar på de historiska rötterna i det tyska ekonomiska tänkandet. Samtidigt bekantar han sig med en ny miljö.
– Min egen enhet här, School of Transnational Governance, fungerar i gränssnittet mellan forskning och samhälle. Jag tror att besöket ger mig nya idéer om hur forskningens genomslag kan främjas även i Finland.
Helsingfors universitets J.V. Snellman-pris tilldelas årligen en person vid universitet som ett erkännande för förtjänstfull förmedling av vetenskaplig kunskap. I valet av pristagare betonas sådan verksamhet som på ett betydande sätt har bidragit till att det vetenskapliga arbetet vid universitetet och de mål som är centrala för universitetet har blivit synliggjorda. Priset är 6 000 euro. Priset delas ut den 27 mars under Helsingfors universitets födelsedagsvecka.