Politiskt förtroende används ofta som ett mått på hur bra en demokrati mår, och sett till det mår demokratin i Finland bra.
– Politiskt förtroende handlar i korthet om hur vårt politiska system, alltså de aktörer och institutioner som ingår i systemet, motsvarar och handlar efter folks förväntningar, säger Maria Bäck, universitetslektor i allmän statslära.
– Jag är egentligen inte så oroad för det politiska förtroendet. Till och med i sämre ekonomiska tider placerar sig Finland högt i internationell jämförelse.
På ytan ser allt ganska bra ut. Finland hör till de länder där folket litar mest på det politiska systemet. Gällande valdeltagande ligger Finland ändå på europeisk genomsnittsnivå. Enligt Bäck har vi än så länge ingen demokratins kris, även om valdeltagandet är lågt ibland.
Men det finns en diskrepans mellan det politiska förtroendet och det politiska deltagandet och på längre sikt kommer vi kanske att se att demokratin i Finland inte mådde som bäst vid denna tidpunkt.
– Så fort vi skrapar på ytan ser vi att det finns en viss ojämlikhet och skillnader i vem det är som deltar, och det är jag orolig för, säger Bäck.
Välfärd och makt koncentreras
Skillnaderna mellan vem som deltar och vem som inte gör det ökar i hela landet men också inom enskilda kommuner och städer. Till exempel varierade deltagandet i kommunalvalet sommaren 2021 med upp till 40 procentenheter mellan olika stadsdelar i Helsingfors.
Politiskt deltagande påverkas av socioekonomiska och demografiska faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå, etnicitet och ålder. Vissa stadsdelar har höginkomsttagare som sin bas medan andra stadsdelar har en stor befolkning med invandrarbakgrund.
– Vi vet att unga, speciellt unga män, och människor med invandrarbakgrund deltar i mindre utsträckning och att människor med hög utbildning och säkrad inkomst deltar aktivare. Dessa klyftor mellan vem som röstar i val har mycket större konsekvenser än vad nivån på valdeltagandet är. De som det går bra för röstar och får sin röst hörd, medan vissa grupper blir helt utanför.
En orsak till att vissa grupper inte röstar är att de inte känner att de har någon representant bland kandidaterna. För att till exempel personer med invandrarbakgrund ska kunna bli en del av samhället krävs det att de blir politiskt representerade. Det samma gäller dem som upplever att politikerna inte uppfyller deras förväntningar och behov. Många anser att politiken fjärmat sig från den vanliga människans liv och problem och att det inte känns motiverat att rösta för att politikerna inte lyssnar eller bryr sig.
– Jag tror att en av orsakerna till det låga deltagandet i kommunalvalet var att partierna inte lyckades rekrytera lockande kandidater, säger Bäck.
Nästa år fördjupar sig Bäck i politisk rekrytering och förutsättningar för politiska uppdrag i Finlands kommuner i projektet DemRek, som finansieras av Svenska kulturfonden.
Närdemokratin deppar
Valdeltagandet på 55 procent i kommunalvalet 2021 var det lägsta på 70 år och deltagandet i de kommande välfärdsområdesvalen tippas också bli lågt. Det oroar Maria Bäck.
– Det här året var förstås exceptionellt då man sköt upp valet till juni på grund av coronapandemin. Men det går inte bara att skylla på tidpunkten. Lokalpolitiken behöver en vitaminspruta.
Många kommuner gör olika försök att aktivera invånarna också mellan valen. De ordnar folkomröstningar, medborgardiskussioner, deltagande budgetering och invånarinitiativ. Bäck tycker det är viktigt att olika försök görs och att invånarna aktiveras i lokalpolitiken. De flesta demokratiska innovationer som de ibland kallas har ändå ingen institutionaliserad plats i det politiska systemet och är frivilliga för kommunerna.
– Det finns också en risk att det är de som redan är aktiva som också deltar i nya initiativ. Hur ska vi kunna aktivera dem som inte av naturen är aktiva och intresserade? Tyvärr är det så att oberoende av vilken sort av politiskt deltagande eller förtroende man tittar på så finns det en överrepresentation av dem som har hög utbildning och god inkomst.
Partierna får se sig i spegeln
Bäck tror att en av de stora orsakerna till det låga politiska intresset på lokal nivå och till de ökade klyftorna i det politiska deltagandet är att det nuvarande partipolitiska systemet helt enkelt är förlegat.
– Partierna borde se sig i spegeln. Det är partierna som ordnar valen och de misslyckades med att skapa intresse och motivation för kommunalvalet.
Vidare anser Bäck att partierna borde förnya sig och jobba på att göra politiken mer tilltalande och begriplig för folk.
– Jag tycker partierna borde ta mer av det här ansvaret istället för att bara tänka att folk var lata och stannade hemma, det var semester, och det var pandemi och folk orkade inte mera delta. Jag tycker det är partiernas ansvar helt enkelt.
Partierna i västvärlden har uppkommit och utvecklats i en tid som var väldigt annorlunda än idag. Mellan 1900- och 1960-talen bestod samhället av tydliga grupper som hade liknande politiska intressen och som representerades av olika partier. De senaste 70 åren har dessa gruppskillnader blivit allt mer otydliga och samhällen blivit mer mångfaldiga, medan partistrukturen har hållits ganska oförändrad. Att partisystemet för många känns förlegat är också bakgrunden till populistiska partiers framgångar i flera länder. De har framstått som ett alternativ till status quo och lyckats aktivera människor som inte längre tilltalas av de traditionella partierna. Om etablerade partier inte lyckas förnya sig och attrahera människor finns risken att alternativa krafter som inte respekterar demokratin får makten.
– Till exempel i USA tror jag att de kommer att få betala länge för tiden med Donald Trump som president. Det har lämnat spår som inte sopas undan helt lätt. Det kommer att vara jättesvårt och ta lång tid att bygga över de klyftor som skapades under Trumps presidentperiod, säger Bäck.
Maria Bäck är universitetslektor i allmän statslära vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och hon undervisar i magisterprogrammet i samhällsvetenskaper. Bäck har i sin forskning fokuset på politiskt och socialt förtroende samt på frågor om långsiktigt beslutsfattande.