Träd dör i alarmerande takt - forskare behöver mer information för att förstå fenomenet

Under de senaste decennierna har trädbeståndets dödlighet ökat i många skogsekosystem runt om i världen. Forskarna betonar behovet av att förstå fenomenet bättre, eftersom dess effekter på jordens ekologi ännu inte är helt kända.

Den ökade träddödligheten är oroväckande med tanke på de lokala skogsekosystemen. Som ett globalt fenomen har den betydande men hittills dåligt kända effekter på samhällen.

–  För närvarande vet vi inte om tio eller femtio procent av världens träd kommer att dö på grund av klimatförändringarna, säger Samuli Junttila, biträdande professor i laserskanning vid Helsingfors universitet.

Junttila deltog i en internationell grupp på över hundra skogsforskare som gick igenom data från närmare en halv miljon observationsytor i 89 länder och på fem olika kontinenter. Forskarna noterade att den ökade träddödligheten främst beror på klimatförändringar orsakade av människan samt deras konsekvenser: hetta, torr luft och jord, skogsbränder, stormar och en ökad mängd insektsskador och växtsjukdomar.

– Att förstå varför träd dör är mycket viktigt även i Finland för att vi ska kunna sätta upp nationella utsläppsminskningsmål på basis av vetenskapliga belägg och planera en hållbar användning av skogarna, säger Junttila.

Att bevara och stärka trädbeståndets koldioxidupptag är en av Finlands viktigaste klimatåtgärder, utöver utfasningen av fossila bränslen. Därför är detaljerade data om trädbeståndets tillstånd mycket viktigt när stater försöker begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader över förindustriell nivå, i enlighet med Parisavtalet.

Är trädet levande eller dött?

Forskningsgruppen Global Ecosystem Health Observatory, som Junttila leder, strävar efter att ta fram detaljerade data om trädens tillstånd med hjälp av nya metoder inom datorseende som baserar sig på satellit- och flygfotografier.

– Det krävs minst fem år långa uppföljningsperioder för att vi ska kunna följa enskilda träd noggrant och se om de fortfarande lever eller har dött. Förutom dessa grundläggande data är det viktigt att känna till särdrag hos lokala livsmiljöer samt trädens ålder, storlek och art, för att kunna förstå hur trädbeståndets dödlighet framskrider när klimatet blir allt varmare, säger Junttila. Den goda nyheten är att mycket skulle kunna göras redan nu med hjälp av dagens teknik.

I sin artikel strävar forskarna efter att identifiera metoder, villkor och dataluckor när trender som gäller trädbeståndets dödlighet följs upp. Framstegen inom Junttilas eget forskningsområde laserskanning gör uppföljningen av trädbeståndet alltmer täckande, men samtidigt behövs även terrängmätningar för att verifiera resultaten och fjärrkartläggningsmetoderna.

– I Finland har vi stor kompetens inom skogskartläggning, och det är definitivt vår styrka. Å andra sidan behövs det mer kunskap och undervisning som rör skogarnas hälsa, och i dagens läge vore det viktigt att tillföra mer resurser till det här området, sammanfattar Junttila.


Ursprunglig artikel 

Towards a global understanding of tree mortality, International Tree Mortality Network, First published: 31 January 2025, https://doi.org/10.1111/nph.20407