Skyddad orkidé visar hur markanvändning och klimatförändringar tillsammans påverkar gamla, mossiga, bäckkorsade skogar

När geologen och biologen Susanna Koivusaari besöker växtplatserna för nornor i Oulanka nationalpark, kantas hennes väg av myrstackar som söndrats av björnar.

Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 2/2025.

— Ibland spelar jag upp en ljudbok för att se till att jag blir hörd, berättar Susanna Koivusaari om sina arbetsdagar på fältet i Oulanka nationalpark.

Koivusaari rör sig i området på grund av parkens karaktärsväxt nornan, men ljudet är till för björnarna.

— Nu och då stöter jag på söndrade myrstackar. Vi har också sett spår av björnmammor och björnungar – och troligtvis också hört dem. Djupt inne i skogen kan tanken löpa amok.

Nornan, det vill säga Calypso bulbosa, är en sårbar och fridlyst art i Finland. Den växer i nordlig barrskog och blommar tidigt, och är mycket krävande i fråga om livsmiljön. Marken i skogen ska vara kalkhaltig och det måste finnas stora, murkna träd, där en för nornan livsviktig svampart trivs.

Livsmiljöerna är mossiga och korsas ofta av bäckfåror, eftersom arten också behöver fuktiga förhållanden.

Blomningsinventering och mätning av värme och fuktighet ingår i Koivusaaris doktorsavhandling, där hon undersöker de sammantagna effekterna av markanvändning och klimatförändringar på arten. Koivusaari intresserar sig för nornan av två skäl.

— Den fungerar som en indikator för livsmiljöernas kvalitet. Och så är den också vacker!

Hur tjockt är snötäcket?

I fjol hjälpte Koivusaaris pappa till på fältet, och året innan fick hon hjälp av en studiekamrat.

— När jag var barn rörde jag mig mycket i naturen med min pappa, egentligen för att jaga med hunden, men mest gjorde vi observationer och åt blåbär.

Den här sommaren får hennes pappa ta en paus, när en fem personer stor grupp ger sig ut på fältet med stöd av finansiering från Konestiftelsen. I gruppen ingår en fotograf som tar bilder av nornans sällsynta växtplatser för en utställning vid Luomus.

I nationalparken hotas arten inte direkt av markanvändning, men det skogsbruk som bedrivits före skyddet har fortfarande en viss inverkan på artens framgång, säger Koivusaari. De nya skadorna kommer mer långväga ifrån. När de omgivande skogarna blir mindre, kommer klimatförändringarna att ha en kraftigare inverkan på växtplatsernas mikroklimat.

För en art som blommar tidigt är det avgörande när snön smälter på våren och hur tjockt snötäcket är under vintern.

— Lyckligtvis har nornan inte försvunnit helt, så kanske min forskning kan bidra till att rädda den och andra arter i gamla skogar.

Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.