Campusområdena kan ha stor betydelse för den biologiska mångfalden i hela staden. Flera olika projekt pågår vid Helsingfors universitet som främjar den biologiska mångfalden i universitetets vardag, till exempel olika artinventeringar och ängar som anläggs för att ersätta gräsmattor. Den senaste nyheten är en skogsträdgård som anläggs på Campus Vik. Det som alla projekt har gemensamt är att arbetet för att främja mångfalden utförs på ett inkluderande sätt för alla vid universitetet.
– Forskningen och expertutbildningen inom olika delområden av hållbarhet och ansvar är betydande vid Helsingfors universitet, till exempel när det gäller att hindra förlusten av biologisk mångfald. Vårt mål är att också utnyttja kunskapen i sådant utvecklingsarbete som rör universitetsvardagen och campusområdena. Många av våra projekt är en kombination av två saker som är viktiga för oss: att involvera alla vid universitetet och att förlita sig på forskningsbaserad kunskap, säger Riina Koivuranta, specialsakkunnig inom hållbarhet och ansvar vid Helsingfors universitet.
Särskilt vid artinventeringar försöker man också dra nytta av medborgarforskning. På så sätt kan så många som möjligt, både inom och utanför universitetet, delta i det viktiga arbetet.
Biologisk mångfald är ett av fokusområdena i universitetets program för hållbarhet och ansvar 2022–2024. Temat får en allt viktigare roll i olika organisationer. Numera beräknas till exempel de skadliga effekterna på naturen ofta i samband med beräkningen av koldioxidavtryck.
Att röra sig i naturen har många positiva effekter på hälsan. Därför kan både biologisk mångfald och människans välbefinnande främjas på samma gång.
Den biologiska mångfalden främjas genom naturinventeringar på campus och genom att höra universitetsgemenskapen
Under våren 2024 genomfördes en enkät vid universitetet där respondenterna berättade om de platser på campus som är viktigast för just dem och var de ser för möjligheter att ytterligare främja den biologiska mångfalden.
Sammanlagt 1 300 personer deltog i enkäten, av vilka 700 fyllde i den i sin helhet. De viktigaste platserna på campusområdena märktes ut på över 3 000 ställen. Olika åtgärder som främjar mångfalden önskades på 2 000 olika ställen. Enkätens resultat kommer att kombineras med befintliga data om biologisk mångfald och kolsänkor samt de data som samlats in vid artinventeringar.
– Den rapport som arbetet utmynnar i ska hjälpa oss att fastställa vilka platser på campusen som är de mest värdefulla med tanke på naturens mångfald, kolsänkor och campusnaturens sociala betydelse. Allt det här ska vara till hjälp vid planeringen av åtgärder som främjar biodiversiteten på sådana platser där behovet av att trygga och vårda naturen är som störst, berättar Jussi Lampinen, ansvarig för inventeringen och forskardoktor vid Institutet för hållbarhetsvetenskap HELSUS.
Rapporten ska vara klar före slutet av 2024.
Utöver enkäten kommer planeringen att stödjas av olika artinventeringar på campusområdena. Beslutsfattandet vid universitetet stöds om möjligt med forskningskunskap och vid Naturhistoriska centralmuseet Luomus pågår en artinventering av fyra artgrupper på alla universitetscampus som en del av museets egen forskning.
Alla vid universitetet med kunskap om fåglar, blommande växter, fjärilar eller humlor kan delta i inventeringen. Även personer utanför universitetet som rör sig på campusområdena kan delta.
Förekomsten av artindivider kartläggs i en hektar stora undersökningsrutor med hjälp av appen Mobil Skrivbok som tillhandahålls av Finlands Artdatacentral. I den mobila skrivboken kan artobservationer anges som "fullständiga listor", vilket gör det möjligt att systematiskt samla in uppgifter om alla undersökta arter.
– När förekomsten av arter undersöks håller de data som samlats in med hjälp av listorna betydligt högre kvalitet än slumpmässigt rapporterade observationer, säger Aleksi Lehikoinen, projektledare och överintendent.
Hela 248 arter observerades under rekreationsdagen för Luomus personal som ordnades vid Gumtäkt botaniska trädgård 20.5.
- Anvisningar här (på finska eller engelska)
Även de som har litet mindre kännedom om arter kan delta i inventeringen. På Campus Vik pågår BioBlitz i iNaturalist-appen. Inaturalist Suomi är en del av det internationella iNaturalist-nätverket. De observationer som lämnats in via appen lagras slutligen i Finlands Artdatacenter där de finns tillgängliga för forskare, myndigheter och entusiaster.
Som namnet antyder är en BioBlitz i allmänhet en kortvarig händelse, där deltagarna kartlägger arterna inom ett visst område. I Vik pågår blitzen visserligen hela sommaren, fram till slutet av september.
– Det är lätt att delta. Ta mobilen med dig och gå ut och fota växter, svampar och djur på campus. iNaturalist identifierar arterna om du själv inte kan, informerar akademiforskaren Anne Duplouy från Biodiversity on campus-initiativet.
De data som samlas in via blitzen kommer bland annat att användas vid den framtida skyltningen på campus, som leder besökaren på en promenad i den lummiga campusmiljön. Om blitzen ordnas på nytt till exempel varje år, kan data från den användas för att följa upp förändringar i grönområdena och biodiversiteten.
Den som blir mer intresserad av att identifiera arter kan delta i något av Luomus andra projekt, det vill säga Utmaningen 100 arter eller Täydelliset listat -haaste (de fullständiga listornas utmaning).
Blomstrande ängar tryggar framtiden för pollinatörer
Utöver artinventeringen strävar campusen efter att öka naturens mångfald. Ett ängsprojekt i Vik är inne på sitt tredje år och frivilliga har anlagt nya ängar på campusområdet. De nyaste ängarna väntar på regn utanför Livsmedelsverket och bredvid Biocenter 3. På Naturhistoriska museets gård i Helsingfors centrum finns också en äng.
– Vid årsskiftet genomförde universitetet en finansieringsutlysning, där alla vid universitetet kunde ansöka om finansiering för sina idéer till hållbarhets- och ansvarsinitiativ, det vill säga Gnistor. Syftet med Gnista-finansieringen är att tillsammans skapa en intern hållbarhetskultur i universitetets vardag och främja uppnåendet av våra hållbarhetsmål, förklarar Riina Koivuranta.
I Vik genomförs en naturstig och infoskyltning med hjälp av Gnista-finansieringen, och även en projektplanerare har anställts på deltid för att samordna BioBlitz och bjuda in några skolklasser att delta i inventeringen. På Centrumcampus har Gnista-finansieringen använts för att anlägga Urban Garden och bygga Gallery Greenhouse på Brobergsterrassen.
Även en skogsträdgård som kommer att byggas bredvid Biocenter 3 har fått finansiering. Målet är att ändra en sällan använd gräsmatta till ett grönområde. Skogsträdgårdar är skogsliknande öppna och ljusa platser med träd, buskar och örtstammade växter i olika höjder, så att trädgården efterliknar det sätt på vilket en skog växer. Projektets koncept har utarbetats av David Israel och Kim Yrjölä och projektet har också deltagit i universitetets förinkubatorprogram Circulator, som stöder innovationer i deras initialskede.
Kampusodlarnas odlingslådor som ligger bredvid skogsträdgården har använts sedan 2013.