Hjärt- och kärlsjukdomar, många cancersjukdomar, blodcirkulationsstörningar i hjärnan, minnessjukdomar, diabetes, övervikt, vissa psykiska störningar. Listan över områden där motion har hälsofördelar är lång. Fysisk aktivitet förebygger många sjukdomar och är i en del av fallen också ett effektivt botemedel. De friska levnadsåren ökar och risken för tidig död minskar.
Forskningen visar också att människor har en god uppfattning om nyttan av motion för det egna välbefinnandet.
– Nästan alla vet nog om det, säger Riikka Kivelä, docent i fysiologi vid Helsingfors universitet och biträdande professor i idrottsfysiologi vid Jyväskylä universitet.
Som ett av de största hindren för att börja motionera eller öka motionen tycker folk enligt Kivelä ofta att är bristen på tid: hur man ska få plats med motion i vardagen.
Redan lite åt gången är bra
Ett bra rättesnöre för en stor del av finländarna när det gäller motion är de motionsrekommendationer för befolkningen som uppdaterades av UKK-institutet 2021, säger Kivelä. Rekommendationerna baserar sig på omfattande, globala undersökningar.
– Rekommendationen är antingen två och en halv timme lätt uthållighetsträning eller en timme och en kvart intensiv träning per vecka och därutöver styrke-/smidighetsträning två gånger per vecka, säger Kivelä.
– Om du når det, kommer du sannolikt redan att få ganska bra hälsofördelar av motionen.
Ny forskning visar att även korta stunder av motion är till nytta.
– Ett uppmuntrande budskap är att man inte alltid behöver ta en joggingtur, utan att den fysiska träning som behövs kan samlas i små bitar och som en del av den egna vardagen.
Den rekommenderade motionsmängden kan ökas under dagen till exempel genom att gå till busshållplatsen, välja trappor i stället för hiss och rulltrappa eller cykla till arbetet. Styrketräning kan också vara vedhuggning och krattning och uthållighetsträning kan vara exempelvis dans.
Kivelä uppmuntrar oss ändå att våga utmana oss själva ibland så att vi blir svettiga och andfådda.
– Om man anstränger sig själv utanför den egna bekvämlighetzonen blir hälsofördelarna direkt större. De flesta får också en rätt behaglig känsla efteråt.
Motion som utövas som barn eller ung kan skydda mot sjukdomar också senare i livet. Men enligt Kivelä är det aldrig för sent att börja motionera. Ännu i medelåldern eller även efter pensioneringen kan påbörjad träning i mycket hög grad påverka kvaliteten på den egna ålderdomen.
– I forskning om styrketräning har det upptäckts att till och med 80-åringar fortfarande kan öka sin styrka och funktionsförmåga.
Det måste vara behagligt och lätt att motionera
– Orörligheten kostar samhället miljarder per år, säger Riikka Kivelä.
Kostnaderna består till exempel av sjukfrånvaro, sänkt arbetsförmåga och kostnader för hälso- och sjukvård.
Samhället och beslutsfattarna kan påverka människors motionerande enligt Kivelä, till exempel genom att underlätta val som uppmuntrar till motion.
– Det börjar redan med samhällsplanering, att vi till exempel har bra gång- och cykelvägar som plogas även på vintern så att det är trevligt att ta sig fram.
På senare tid har främjandet av den motionsinriktade livsstilen kommit upp bland annat i regeringsförhandlingarna.
– Jag önskar att det nya regeringsprogrammet kunde beakta att motionen genomskär nästan alla förvaltningsområden. Så att det inte bara hamnar på undervisnings- och kulturministeriets ansvar. Och sedan kan de olika parterna tillsammans diskutera gemensamma sätt att främja motion.