På förlossningssjukhus är det vanligt att antalet föderskor varierar, vilket leder till att det tidvis är bråttom på sjukhusen. Hur brådskan påverkar vårdkvaliteten har dock inte undersökts i Finland. Eftersom antalet förlossningar i Finland har minskat, har små förlossningssjukhus lagts ned och tjänster centraliserats till större enheter. Personaldimensioneringen på förlossningssjukhusen beräknas enligt det genomsnittliga antalet förlossningar per dag.
Magister i hälsovetenskap Riitta Vilkko undersökte i sin doktorsavhandling vilket samband lugna och hektiska dagar på förlossningssjukhusen har med kvaliteten på den vård som föderskor och nyfödda får. Enligt undersökningen ger finska förlossningssjukhus vård av hög kvalitet även under de mest hektiska dagarna, men vid enskilda förlossningsenheter kan kvaliteten variera.
Kvaliteten på vården mättes med kvalitetsmätare som allmänt används inom branschen och som består av antalet ingrepp som görs under en förlossning samt de diagnoskoder som anger resultatet av vården. Vid definitionen av brådska användes den optimala tid som beräknats för förlossningsenheterna då enheten fungerar med den dimensionering som är typisk för den.
Vilkko granskade förlossningar både på servicesystemnivå och på förlossningssjukhus av olika storlek. Materialet bestod av det födelseregister för 2006–2016 som förts av Institutet för hälsa och välfärd och som omfattar hela befolkningen. Materialet innehöll uppgifter om 634 810 förlossningar.
Antalet hektiska dagar varierade mellan förlossningsenheterna. Vid stora enheter var verksamheten jämnare men vid mindre enheter krävdes det bara små ändringar i kundflödet för att det skulle bli bråttom.
Skillnader i antalet ingrepp
Vid enskilda förlossningsenheter inverkade brådskan i varierande grad på antalet tjänster som tillhandahölls. Under hektiska dagar kunde större enheter göra förlossningsrelaterade ingrepp och erbjuda smärtlindring i samma eller till och med större omfattning än vid andra tidpunkter. Vid mindre enheter ledde brådska delvis till ett minskat antal ingrepp. Vid små enheter minskade till exempel antalet kejsarsnitt med 18 procent när det var bråttom medan antalet ökade med 15 procent när det var lugnt.
– Skillnaderna tyder troligtvis på att ett stort sjukhus har bättre förutsättningar att öka farten vid behov jämfört med en liten enhet. När personalen på ett litet förlossningssjukhus märker att det blir bråttom kan patienter skickas vidare till större sjukhus. När det är lugnt kan personalen eventuellt följa med situationen en lite längre tid också vid mindre enheter, säger Vilkko.
Ett liknande fenomen kunde skönjas också i de nyföddas tillstånd. Under hektiska dagar minskade antalet foster som led av syrebrist under förlossningen på centralsjukhusen, medan antalet ökade på universitetssjukhusen. Enligt Vilkko hade dessa fall sannolikt blivit hänvisade från mindre enheter till större.
– Också i fråga om övriga händelser med anknytning till hälsotillståndet hos nyfödda förekom det skillnader mellan sjukhusen. Dessa skillnader anknyter sannolikt till praxis för att skicka föderskor vidare till andra enheter, eftersom effekter som orsakas av brådska inte konstaterades på alla förlossningssjukhus, berättar Vilkko.
Enligt Vilkko krävs det vidare forskning särskilt om i hurdana situationer och på vilka grunder som förlossningssjukhusen skickar föderskor till andra enheter när det är bråttom. Vilkko föreslår också att det för varje förlossningsenhet skulle definieras en tid då det typiskt sett är bråttom.
– På basis av detta skulle det vara möjligt att ytterligare undersöka sambandet mellan brådska och kvaliteten på vården, säger Vilkko.
HvM Riitta Vilkko disputerade den 10 mars 2023 kl. 12.15 vid Helsingfors universitets medicinska fakultet i ämnet "Busy day effect on the Finnish obstetric ecosystem". Opponent var docent Pekka Taipale, Helsingfors universitet, och kustos var Seppo Heinonen. Doktorsavhandlingen finns också tillgänglig som en elektronisk publikation i Helda.