Helsingfors universitet ser över sina klimat- och naturmål

Helsingfors universitet ser över färdplanen Koldioxidneutralt Helsingfors universitet 2030 för att bättre svara på de utmaningar och krav som klimat- och naturkrisen för med sig. Vid sidan av klimatpåverkan kommer även påverkan på naturen att beaktas i högre grad. Revideringsarbetet pågår fram till våren 2027.

I revideringen av färdplanen utvidgas granskningen genom att utöver klimatpåverkan även beakta påverkan av universitetets verksamhet på naturen. Universitetet räknar för första gången ut en bedömning av den naturskada universitetet orsakar.  Utöver att utreda de skador som verksamheten orsakar är målet att bättre förstå universitetets möjligheter att producera positiv påverkan på klimatet och naturen. 

– De senaste åren har vi fått rikligt med ny forskningskunskap, och samtidigt har omvärlden för klimat- och naturarbetet förändrats avsevärt. Vår uppgift är att reagera på denna förändring, men också att proaktivt säkerställa att universitetets mål och åtgärder är vetenskapligt grundade och tillräckligt ambitiösa, säger Anne Portaankorva, prorektor med ansvar för hållbarhet och ansvar.  

Helsingfors universitet kommer under processens gång att kritiskt granska de mål och åtgärder samt den potential för utsläppsminskning i åtgärderna som fastställs i färdplanen Koldioxidneutralt Helsingfors universitet 2030. Universitetets nuvarande mål om koldioxidneutralitet baserar sig utöver minskningsåtgärder även på kompensationsåtgärder. Ny forskning visar dock att kompensation till exempel genom att köpa koldioxidkrediter inte alltför ofta leder till faktiska utsläppsminskningar.  Därutöver preciserar EU:s direktiv om stärkt konsumentmakt i den gröna omställningen kraven på att miljöpåståenden ska vara verifierbara, vilket för sin del styr universitetet att göra en ny bedömning av läget för sina mål och åtgärder. 

Koldioxidavtrycket 2025 ökade från året innan 

Helsingfors universitets koldioxidavtryck var 55 467 koldioxidekvivalentton (tCO2e) år 2025 medan det 2024 var 51 057 tCO2e. 

Ökningen i koldioxidavtrycket beror främst på utvecklingen av universitetets beräkningsmetoder. Största delen av ökningen kommer från ett mer ambitiöst sätt att beräkna flygutsläppen. Utöver de direkta koldioxidutsläppen beaktas nu flygbränslets hela livscykel samt flygets ytterligare påverkan på atmosfären. Därutöver stod de produkter och tjänster som universitetet köpt och fastighetsunderhållet för en del av ökningen. 

Även om de totala utsläppen inte har sjunkit syns det en förbättring i fråga om universitetets egna direkta utsläpp (dvs. scope 1-utsläpp), eftersom användningen av eldningsolja har minskat vid forskningsstationerna. Till övriga delar har utsläppen hållit sig i stort sett på samma nivå som året innan.  

Helsingfors universitets koldioxidavtryck per år. *På grund av utvecklingen av beräkningsmetoderna är siffrorna för år 2025 inte helt jämförbara med de föregående åren. Vid beräkningen av flygutsläppen har det använts ett mer ambitiöst beräkningssätt, och köpta tjänster för fastighetsunderhåll har övergått från kategorin Lokaler till kategorin Upphandlingar. 

Forskare och experter inbjuds att delta i utvecklingsarbetet  

Universitetets klimat- och naturarbete byggs utifrån forskningskunskap och ett nära samarbete med universitetet och dess intressentgrupper. Forskarna och andra experter önskas bidra med sina synpunkter och sitt kunnande i den gemensamma utvecklingen.  

Kontakta specialisten inom klimat och natur Karoliina Koistila.

Ytterligare information
Helsingfors universitets koldioxidavtryck 2025 presenterat enligt GHG-protokollet