Många människor har hunnit med mycket i sina liv, men Marianne Heikkilä verkar ha hunnit med ännu mer.
Marthaförbundets generalsekreterare har arbetat som modell, journalist och präst – och lett Marthaförbundet de senaste tio åren.
Samtidigt har hon suttit i styrelsen för flera olika stiftelser och delegationer, till exempel Konsumentförbundet, Sininauha Oy och Autismstiftelsen. Förra hösten ledde hon på ministrars inbjudan ett projekt för att bereda en nationell barnstrategi.
Den gemensamma nämnaren Heikkiläs karriärval har varit hennes vilja att påverka och uträtta saker tillsammans med andra.
– Jag är en initiativtagare, visionär och innovatör, säger Heikkilä på Marthaförbundets kontor.
– Jag vill vara med och skapa något nytt som leder till en bestående förändring i människors liv och bidrar till en ökad välfärd, rättvisa och jämställdhet.
– Man får ingenting gjort i samhället på egen hand, så jag har sökt mig till sådana här sammanslutningar.
Arbete för rättvisan
Heikkilä säger sig ha haft en stark rättskänsla redan som barn. I hennes företagarsläkt har man upplevt alla möjliga motgångar och öden.
Mamman var aktiv inom välgörenhet. Vid jultid tog pappan och barnen kläder från garderoberna för att lämna till hemlösa.
– Den bakomliggande tanken var att den som är framgångsrik är skyldig att hjälpa sin nästa.
Rättskänslan gav också impulsen till Heikkiläs teologistudier.
Frågor om mänskliga rättigheter och rättvisa har spelat en stor roll även i hennes arbetskarriär. Under Heikkiläs tid har Marthaförbundet börjat lyfta fram jämlikhetsfrågor mer än förut och till och med deltagit i Pridetåget.
– Alla har rätt till en god vardag.
Värderingar är viktiga i allt Heikkilä gör.
Hennes viktigaste lärdom är Martin Luther Kings budskap om att det värsta inte är de onda människornas ondska, utan de goda människornas tystnad.
Vi får inte hålla tyst när vi ser att något är fel, säger Heikkilä. Endast genom dialog, genom att lyssna och mötas skapas förståelse och utrymme för olikheter.
– Jag vill inte vara delaktig i ett samhälle där det enda målet är att höja levnadsstandarden. Där man bara kan ha ett gott liv om välståndet hela tiden ökar. För mig måste det ligga värderingar bakom.
Mot en social gemenskap
Den senaste tiden har barnafödande varit ett stort samtalsämne i Finland. I det projekt för en nationell barnstrategi som leddes av Heikkilä utredde forskare, kommuner, organisationer, företag samt barn och unga hur man skulle kunna göra samhället med barn- och familjevänligt.
Heikkilä förvånades över att barnfamiljepolitiken i Finland är så splittrad. Hon anser att det skulle krävas en bättre styrning och koordinering från den offentliga förvaltningens sida.
– Vi skulle behöva ha en stark vision och kunna samarbeta tvärs över sektorsgränser och regeringsperioder.
Heikkilä tycker inte att man ska pracka på folk att skaffa barn. Däremot borde man hjälpa familjerna att få så många barn som de önskar. För dem som vill ha barn borde det finnas mer flexibilitet och stöd att få, till exempel i arbetslivet.
Något som också skulle behövas är en förändrad atmosfär.
– Vårt samhälle är mycket individcentrerat, individualistiskt och kanske också egoistiskt, säger Heikkilä.
– Att en människas värde mäts i form av hur mycket hen kan producera som individ i arbetslivet leder till ett ganska hårt tankesätt, där barn endast utgör en belastning och ett hinder som står i vägen för ens självförverkligande och behovsuppfyllande.
Heikkilä önskar att människorna skulle få en starkare känsla av att ingå i en gemenskap och en kedja som spänner över generationer.
– Vi har tappat kontakten med varandra. Att få eller inte få barn har blivit ett individuellt projekt. Vi borde vända denna diskussion åt ett helt annat håll. Att du inte är ensam när du får barn, att gemenskapen och naturligtvis även strukturerna bär dig.