Till samhällsvetenskaperna hör bland annat politiska studier, sociologi, antropologi och socialpolitik.
Elisa Gebhard, juris magister och alumn vid Helsingfors universitet, ville studera juridik eftersom hon brinner för samhällspåverkan. Juridik är också ett samhälleligt vetenskapsområde, framhåller hon.
I en rättsstat är det med juridik man slår fast olika riktningar för utvecklingen, vilket till exempel framkommer i frågor som gäller miljön. Lagstiftningen kan till exempel reglera miljöfarliga produkters produktion, reklam och beskattning.
- Om man vill påverka i vilken riktning samhället kommer att utvecklas, är det bra att känna till den gällande lagstiftningen, dess ändringsbehov och även dess historia. För mig var det självklart från första början av studierna att juridiken inte utvecklas eller opererar i ett vakuum. Det är omöjligt att skilja lagstiftningen från den bredare samhälleliga kontexten, säger Gebhard.
Gebhard har hunnit med mycket under sin karriär. Hon arbetar som rättspolitisk jurist vid Advokatförbundet. Utöver det är hon ledamot för SDP i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen, samt ordförande för Statens ungdomsråd.
Hon har tidigare arbetat som statsminister Sanna Marins specialmedarbetare och som dåvarande riksdagsledamot Jutta Urpilainens riksdagsassistent.
- Jag ser mig som lyckligt lottad då jag har varit på det klara med att jag vill jobba med sådant som är av samhällelig betydelse – både i mitt jobb och mina förtroendeuppdrag. Det är naturligtvis också okej att söka sin egen väg. Inte heller jag hade någon spikad karriärplan, utan jag har strävat efter att tacka ja till intressanta möjligheter.
Den vetgiriga klarar sig
Det som inspirerade Gebhard mest i juridikstudierna var hur ifrågasättandet har byggts in i det akademiska sättet att tänka.
- Saker och ting ska inte tas för givna, utan betraktas utifrån tillgängliga fakta. Det kan kallas vetgirighet och frihet att även ifrågasätta sina egna tidigare tankar. Genom att ifrågasätta kan man utveckla sitt eget tänkande och samtidigt sitt förhållande till omvärlden.
Gebhard tar upp ett exempel från sitt eget liv.
Valfriheten är begränsad när det gäller juridikstudier. Eftersom Gebhard redan i ett tidigt skede gick med i yrkeslivet, genomförde hon en stor del av sina studier vid sidan om arbetet. Motivationen var inte alltid på topp.
En valfri kurs om djurens rättigheter under magisterstudierna hade stor inverkan på Gebhards tänkesätt.
- Jag tog inte kursen för yrkeskompetensens skull, utan av rent intresse. Under kursen framgick det hur man allt mer ifrågasätter djurens värde som ett rent redskap. Mot den här bakgrunden var det frapperande att inse hur litet saker och ting i praktiken har förändrats.
Akademiska studier ger förmåga att ifrågasätta, samt även nätverk och sakkunskap, men erbjuder ingen utstakad karriärväg.
Enligt vilka principer har Gebhard byggt sin karriär?
- I grund och botten är jag en sådan som vill ta det säkra före det osäkra. Det har jag försökt bli kvitt. När det gäller karriären insåg jag redan tidigt att det inte är bra att stampa på stället. För att utvecklas måste man därför våga göra sådant ibland som är lite skrämmande.