Någon får mening i sitt liv via arbetet, en annan via projekt på fritiden. Salla Katajapelto hör till dem som vill syssla med allt möjligt. Katajapelto är lärare inom småbarnspedagogik, biträdande daghemsföreståndare, tangosångare och pubquizvärdinna.
Pubquizet leder hon en gång i veckan på Street Bar i Berghäll i Helsingfors. Hobbyn väger upp arbetet på daghemmet. Deltagarna är sällan berusade eftersom många är där för att vinna.
- Quizkonceptet som jag drar heter Baaripähkinä (barnöten). Jag började med det här för att få lite extra inkomster, men nu känns inte inkomsterna längre så relevanta. Jag tycker om att hålla i mikrofonen. Dessutom har jag lärt känna många deltagare och det är trevligt att småprata och växla några ord med dem.
Katajapelto är alumn från Helsingfors universitet. Hon utexaminerades från Pedagogiska fakulteten som lärare inom småbarnspedagogik 2013 och som pedagogie magister 2020.
Under det sista året av kandidatstudierna studerade Katajapelto bokstavligen med en bebis i famnen.
- Stämningen på Brobergsterrassen var mycket barnvänlig. Det framgick genom att jag alltid fick delta i undervisningen med min bebis när jag bad om det. Vi gick på föreläsningar och höll till och med presentationer tillsammans.
Småbarnspedagog trots allt
Katajapelto blev inte småbarnspedagog av misstag, utan genom att försöka undvika det. I flera år försökte hon hitta en annan bransch. Hennes syster var småbarnspedagog och därför tvekade hon. Borde hon inte hitta på något mer originellt?
Under flera år arbetade hon först med ungdomar och sedan med barn. Efter ett år som barnskötare på ett daghem utan utbildning inom området stod det klart att hon helt enkelt var mest intresserad av att arbeta med barn i lekåldern. Kort därefter sökte hon till kandidatprogrammet för lärare i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.
Avsikten var att få pedagogisk behörighet till ett arbete som kändes rätt för henne.
- Universitetet gav mig en stark teoretisk grund för min pedagogiska kompetens. Under kandidatstudierna tänkte jag inte så mycket på karriären, och tanken med magisterstudierna var aldrig att bli daghemsföreståndare. Nu ser det ändå ut som att jag är på väg åt det hållet.
Utbildningen till lärare i småbarnspedagogik ger en kandidatexamen i pedagogik. Vid en yrkeshögskola kan man utbilda sig till socionom inom småbarnspedagogik. Katajapelto ville fördjupa sina kunskaper från kandidatstudierna genom att studera till magister.
- Under årens lopp har jag funderat på vad jag ska bli när jag blir stor. Nu känner jag att jag har så mycket att ge inom småbarnspedagogiken att jag inte tänker byta bana.
Branschen har sina problem till följd av inbesparingar, konstaterar Katajapelto. Det är svårt att hitta behörig personal, och de minskade resurserna får även motiverade yrkespersoner att söka sig till andra yrken.
- Nu börjar det dock bli lättare att hitta behörig personal, åtminstone i Helsingfors. Det är till exempel möjligt att skaffa sig behörighet via nya utbildningsvägar. Inom småbarnspedagogiken behöver vi snabbt mer personal, så det här är en god nyhet.
Den reviderade lagen om småbarnspedagogik träder i kraft i början av 2030. Enligt lagen ska varje barngrupp ha minst två högskoleutbildade anställda.
Behörigheten som lärare inom småbarnspedagogik kan till exempel förvärvas genom flerformsstudier.
Tenniscoach för minstingar
Katajapelto har nyligen gett sig in på ett nytt område. Visserligen inte yrkesmässigt, utan på fritiden. Utöver allt annat hon gör tränar hon numera små barn i tennis.
- Först började jag själv spela tennis. När tennisklubben fick veta vad jag jobbar med, var det någon som frågade mig om jag kunde träna de allra yngsta spelarna. Det tackade jag ja till, eftersom jag gärna ville hjälpa klubben och samtidigt ge barnen en bra start i sin hobby.
När man verkligen är intresserad av det man gör, räcker nog tiden till, säger Katajapelto.
För ett par år sedan, strax innan Katajapelto fyllde fyrtio, började hon tänka på vad som egentligen gör yrket så lockande.
- Jag gjorde någon sorts mellanbokslut och funderade på varför jag egentligen gör det jag gör. Frank Martela skriver i sin bok att lycka föds ur känslan av mening. Jag kom fram till att jag nog gör ett mycket meningsfullt arbete och är i helt rätt bransch.