Under skolåldern läste Kälviäinen gärna fantasylitteratur. Klassikern inom genren, Sagan om ringen, introducerade honom till en annan, alternativ värld.Genom Mika Waltaris och andra författares historiska romaner insåg han att den alternativa verkligheten inte behöver vara fiktiv. Tanken på ett arbete som forskare i ”en annan värld” var så fascinerande, att han valde att studera klassisk filologi vid universitetet. Waltaris Johannes Angelos fick Nikolaos att välja klassisk grekiska som sitt huvudämne, även om han inte kunde ett enda ord på språket.
– Språket är det bästa sättet att sätta sig in i en annan verklighet, konstaterar Nikolaos. – Genom språkvetenskap och nygrekiska lärde jag känna en ny värld. Jag förlorade inte min ursprungliga barnsliga entusiasm, utan den fördjupades i och med språket och även min identitet började utformas kring den.
Studentutbyte kan ändra livets riktning
– Några av mina studiekompisar hade redan åkt på utbyte till olika länder. Jag hade aldrig övervägt att åka på utbyte innan jag via mina kompisars erfarenheter insåg vilken utmärkt möjlighet det är att lära sig ett språk och att bo i en annan kultur i sex till tolv månader.
För Nikolaos låg Grekland alltid på första plats, men att det blev Kreta var en tillfällighet. Han visste knappt något alls om ön, förutom att han kände till den minoiska kulturen och de minoiska myterna. Vid den här tidpunkten var det enda utbytesavtalet med Grekland ett sex månader långt utbyte till universitetscampuset i Kalamata på halvön Peloponnesos. Men eftersom Nikolaos ville lära sig språket bättre och slutligen undertecknades ett utbytesavtal på tolv månader mellan Helsingfors universitet och universitetet på Kreta. Att den här möjligheten fanns tipsade en av hans studiekompisar honom om.
– Jag anlände till ön för första gången hösten 2010, med båt från Aten.
Utbytesåret blev allt vad Nikolaus hade hoppats på och mycket mer. Kurserna i den autentiska miljön var högklassiga, och som utbytesstudent fick Nikolaos utan begränsningar välja vilka kurser han ville.
– Det var viktigt att efter de första veckorna inte stanna i den engelskspråkiga ”bubblan av utbytesstudenter”, utan att lära känna lokalbefolkningen. Bland öborna hittade jag min blivande fru, och under året lärde jag mig känna både andra studenter och samhället på ett helt annat sätt, på gräsrotsnivå.
Nikolaos rekommenderar utbyte för alla som vill lära känna en annan kultur, förutsatt att den som åker på utbyte har ett mål med utbytesåret. Om du vill fördjupa dig i det lokala språket och den lokala kulturen är det viktigt att välja den kombination av land och språk som intresserar just dig. Och det är viktigt att studera språket till en tillräcklig nivå före utbytet, om det inte är ditt huvud- eller biämne.
– För mig var det avgörande att jag lyckligtvis hade väntat så länge med att åka på utbyte att jag redan hade hunnit läsa nygrekiska till en nivå som gjorde att jag efter ett par veckor kunde följa föreläsningar och göra anteckningar. Det här gjorde det också lättare att senare exempelvis läsa dagstidningar och diskutera med lokalinvånarna om teman som intresserade dem.
Grekland eller Finland?
När utbytesåret var till ända var det uppenbart för Nikolaos att han av personliga skäl antingen skulle flytta till Kreta eller att hans flickvän skulle flytta till Finland.
– Eftersom jag studerade grekiska kunde jag inte föreställa mig något bättre än att göra upplevelsen som utbytesstudent bestående. Min blivande fru hade däremot inga förbindelser till Finland.
Efter att Nikolaos hade avslutat sina magisterstudier flyttade han permanent till Kreta i juni 2012. Han skrev sin pro gradu-avhandling i klassisk filologi på ämnet Stylistic variation in Byzantine Greek and the role of the syntactic complexity of sentence structure och fortsatte sedan med en andra magisterexamen och senare doktorandstudier i bysantinologi. Doktorsavhandlingen låg på is under några år (2019–2024) medan familjen, som numera även omfattar en femårig dotter som nyligen börjat skolan, har bott i Oxford, Aten och den kretensiska staden Chania innan de slog sig ner i Heraklion.
Studierna vid Helsingfors universitet ledde till en annan värld, en värld som inte längre var fiktiv
Nuförtiden bor Nikolaos Kälviäinen tillsammans med sin familj på landsbygden i närheten av Heraklion där hans nyligen döpta dotter lär sin farmor grekiska, väntar på vinterregnen för att få hoppa i vattenpölarna och hjälpa sin pappa att skörda vindruvorna i trädgården.
Nikolaos färdigställer sin doktorsavhandling som i huvudsak är en kritisk textutgåva av den senantika grekiska martyrberättelsen om Sankta Margareta av Antiochia. Ämnet är en fortsättning på en av de tyngdpunkter som universitetet på Kreta har haft redan i ett par generationer när det gäller forskning i hagiografi, eller helgonskildring.
– Man kan nog påstå att mitt utbytesår, som var tänkt att pågå i tolv månader, aldrig tog slut. Min resa pågår fortfarande. För att citera en viktig litterär förebild från min skoltid (som för övrigt även han arbetade med att utforska ”en annan värld”, dvs professor i fornengelska): ”It's a dangerous business, Frodo, going out of your door, [...]. You step into the Road, and if you don't keep your feet, there is no knowing where you might be swept off to ...” (J. R. R. Tolkien, The Fellowship of the Ring).