Hanna-Reetta Schreck är själv mångkunnig; hon är både författare, skribent och forskare. Schreck tog magisterexamen i konsthistoria 2005 och har byggt upp sin karriär intuitivt men samtidigt målmedvetet. Hennes pro gradu-avhandling om Ellen Thesleff ledde in henne på museibanan med inriktning på bildkonst, och senare blev hon även doktorand i kulturhistoria vid Åbo universitet. Schreck har ändå alltid upplevt Helsingfors universitet som sitt hemuniversitet och sin inspirationskälla.
Humanistiskt kunnande är viktigt i arbetet
– Den humanistiska utbildningen ger mångsidiga färdigheter att arbeta med olika uppgifter i samhället, säger Schreck.
Efter sin examen vid Helsingfors universitet arbetade Schreck länge som kommunikationschef för Suomen Teatterit ry. I sitt arbete fick hon genast användning för sina erfarenheter av föreningsverksamhet och kommunikation från studietiden, och även av sina färdigheter som skribent – som humanister ofta har.
Alltsedan 2017 har Schreck nästan årligen gett ut böcker vid sidan av arbetet, allt från serier till faktaböcker och en biografi över Ellen Thesleff, som alltid legat henne nära om hjärtat. Hon kuraterade också Thesleff-utställningen ”Jag målar som en gud” på Helsingfors konstmuseum HAM 2019.
– Jag inspireras av att kombinera vetenskap och konst och av att undersöka deras gränssnitt.
Schreck synliggör både konsthistoria och humanister
Schreck har letat efter och funnit sätt att synliggöra humanistisk forskning för en större publik. Hon ordnar och modererar diskussionstillfällen och håller föreläsningar. Schrecks intresse för popularisering av humanistisk kunskap har bland annat resulterat i ett projekt där hennes biografi om Ellen Thesleff publicerades i serieformat (Ellen T. 2019, Teos) och ämnet undersöktes också i den tvärvetenskapliga och tvärkonstnärliga föreställningen Omakuva (Självporträtt) på TEHDAS Teatteri i Åbo (2021).
Omfattande fenomen, särskilt Thesleffs liv och konst, ger forskningen många nya perspektiv. Schreck fascineras av hur man förhöll sig till Thesleff för 150 år sedan när modernismen slog igenom, och av vad hennes konst har att ge oss i dag.
Enligt hennes syn borde konsthistorien få mer synlighet i samhället: världen består ju av bilder. Hon vill arbeta för att experter inom de humanistiska områdena ska synas i samhällsdebatten.
Schreck menar att humanisterna har en djup förståelse för kultur och att de kan gestalta stora kulturella fenomen som berör oss alla. Kritiskt tänkande är inte för intet ett slagord i humanistkretsar.
– Humanisterna måste bli bättre på att delta i diskussioner om alla slags samhällsfrågor utifrån sitt eget perspektiv – på sistone till exempel om krig, biologisk mångfald och pandemier, tillsammans med medicinare och samhällsvetare, konstaterar Schreck.
Humanismen har stor samhällelig betydelse eftersom litteratur, teater, dans, musik och museer synliggör våra liv och vår existens genom att ställa frågor och inleda dialoger inom mycket varierande ämnesområden. De ger oss alla glädje och tröst och tankeställare, i synnerhet i dagens världsläge.
Hanna-Reetta Schreck förbereder sin doktorsavhandling om Ellen Thesleffs syn på uppfattningen om kroppslighet. Doktorsavhandlingen granskas vid Åbo universitets humanistiska fakultet.
Årets humanistalumn är en person som i hög grad bidragit till humaniorans och bildningens synlighet i samhället och som även åtnjuter allmän uppskattning bland humanister.
Hanna-Reetta Schreck är en aktiv samhällsdebattör. Hon lyfter också fram andra humanistiska experter och skapar nya fördomsfria och områdesöverskridande sätt att samarbeta inom det humanistiska forskningsfältet.
Schreck har genom sina verk, sina kuraterade utställningar och sin samhälleliga aktivitet lyft fram humanistiska teman i den offentliga debatten. Hennes verk om kvinnor i den finländska konstens historia har hyllats av både publik och kritiker.
Mer information om Hanna-Reetta Schrecks arbete och projekt på sin hemsida.