Senare i denna text nämns det vilken koppling en berömd roman skriven av den tyska författaren Hermann Hesse (1877–1962) har till en kvällssits som filosofie studenter vid Helsingfors universitet ordnade på 2000-talet.
Vi börjar dock med varken mer eller mindre än livets mening, vilket också har med saken att göra. Frank Martela, filosof, forskare och alumn vid Helsingfors universitet, publicerade nyligen en faktabok om temat.
Vi skulle lätt kunna tro att mänskligheten i alla tider har funderat över meningen med livet. Vi har kanske dryftat livets yttersta betydelse under olika århundraden och årtusenden.
Däremot är termen meningen med livet en rätt ny uppfinning: den kom till tal och skrift så nyligen som på 1800-talet. Denna information var överraskade för Martela när han höll på med planeringsarbetet för sin bok.
– En viss grupp som inspirerades till exempel av poeten Goethes tankar sammanträdde i Jena i Tyskland. Gruppen talade om der Sinn des Lebens, och den här termen som betyder meningen med livet började användas först på tyska, berättar Martela.
I bakgrunden verkade individualismens utveckling: en ny, mer vetenskaplig världsbild hade börjat ifrågasätta tanken om att människolivet skulle ha ett utifrån bestämt syfte.
Romantikerna började leta efter ett sådant syfte i sig själva.
Martela har sedan tonåren varit fascinerad av frågan om betydelsen med livet.
– Jag minns att en av de första orsakerna till att jag blev intresserad av temat var Herman Hesses bok Narziss och Goldmund som gjorde ett stort intryck på mig. I boken lever de två huvudpersonerna sina liv på mycket olika sätt. Hesse tar inte ställning till vilket av sätten som skulle kunna vara bättre än det andra.
Martela upplevde ett ”uppvaknande” efter att han läst boken: kanske det inte finns ett enda riktigt sätt att leva, utan olika sätt som alla är lika bra.
– Det handlar om vad som gör att en människas liv känns betydelsefullt för just hen.
En hyllmeter yoghurt leder inte till lycka
Martelas bok Elämän tarkoitus – suuntana merkityksellinen elämä (ung. Meningen med livet – i riktning mot ett meningsfullt liv) utkom år 2020. Härefter började filosofen i samband med intervjuer få frågan vad meningen med hans eget liv består av.
– Mitt svar är väldigt tråkigt: av arbete och familj. Också för många andra är arbete och nära relationer betydelsefulla. I mitt arbete kan jag göra precis det jag är intresserad av. Jag upplever också att jag har ett positivt inflytande på vetenskapen och, genom de böcker jag skrivit, på människors liv.
Det verkar talas mycket om betydelse och värderingar på traditionella och sociala medier just nu. Kan filosofen förklara?
Enligt Martela ökar debatten om värderingar lätt framför allt under sådana tider då värderingarna måste omdefinieras.
– För närvarande utmanar till exempel miljökrisen tankarna om hurdana mål vi bör ha till exempel i förhållande till den ekonomiska tillväxten. Vi har blivit tvungna att alltmer ifrågasätta tanken att ekonomisk tillväxt ger välstånd, säger Martela.
– Efter den första hyllmetern nya yoghurtar i butiken blir vi antagligen inte lyckligare av en andra eller tredje hyllmeter nya yoghurtar.
Också den pågående tidsåldern av individualism ligger i bakgrunden för den ökade diskussionen om värderingar: just nu är det tydligt, kanske tydligare än någonsin tidigare i historien, att var och en borde ersätta de i förväg definierade värderingarna med sina egna värderingar.
Hesse, teknologer och filosofie studenter
Martela hade två huvudämnen. Vid den dåvarande Tekniska högskolan studerade han informationsnätverk och vid Helsingfors universitet praktisk filosofi.
– Jag hade ingen tydlig tanke om vad jag ville göra när jag blir stor.
Att genomföra studier i två huvudämnen betydde att jag delvis kastades mellan två världar. De olika grupperna hade delvis olika värderingar, vilket passade Martela väl.
– Jag har alltid fascinerats av möjligheten att röra mig i lite olika typer av världar. Vi lär oss mera då än om vi bara rör oss med samma typer av människor. Min världsbild vidgades när jag märkte på hur många olika sätt det går att närma sig saker och ting. Detta var en av de viktigaste lärdomar jag fick från universitetet.
Om det till exempel på en kvällssits med teknologerna kom fram att någon av dem gjort civiltjänst i stället för att gå i armén ville de andra veta varför. På filosofernas kvällssits var frågan densamma men omvänd: varför hade någon gått i armén?
– I den ena kontexten var ett visst val en självklarhet medan valet i den andra kontexten var ett annat. Det berättade för mig samma sak som Hesses roman i tiderna; hur annorlunda våra uppfattningar, värderingar och seder kan vara.
Genom forskning kan vi leta efter universella sanningar om mänskligheten. För att kunna komma åt dem kan vi inte se på världen genom ett enda smalt perspektiv, säger Martela.
– Det enda sättet att vidga perspektivet är att söka sig till sådan interaktion med människor där den andra värdesätts.