Skolpsykologernas mottagningar är fullbokade. Pandemin ökade ångest- och depressionssymptomen speciellt hos flickor. Allt fler personer under 35 år går i sjukpension på grund av depression.
Det pågår en psykisk hälsokris bland de unga, säger Sari Aalto-Matturi som är verksamhetsledare för MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.
Många olika fenomen ligger bakom att de unga mår dåligt. Social och kulturell praxis inverkar på att de unga idag förväntar sig mycket av sig själva. Också samhället förväntar sig mer av dagens unga och unga vuxna jämfört med tidigare generationer: kravet på självstyrning har blivit hårdare i och med olika utbildningsreformer, såsom ett klasslöst gymnasium.
– Sen är det inklusionen inom den grundläggande utbildningen som genomförts utan resurser. Lärarna blir överarbetade, vilket leder till att de unga inte får det stöd de behöver. Dessutom förnyades studentantagningarna nyligen, säger Aalto-Matturi.
I studentantagningarna till högskolor betonas avgångsbetyget från gymnasiet alltmer, vilket skapar en hårdare press att prestera bra under hela gymnasietiden.
Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina är globala kriser som även påverkar de unga och deras tro på framtiden. Den kris som har störst konsekvenser är klimatkrisen.
Aalto-Matturi talar de facto om trippelkrisens tid. En trefaldigt osäker tid påverkar på ett speciellt sätt de unga i växande ålder som redan initialt upplever osäkerhet inför framtiden:
– Till exempel när det gäller pandemin oroade vi oss först för äldre människors psykiska välbefinnande, men sist och slutligen klarade de sig riktigt bra. Det var de unga och unga vuxna som fick ta hårdare smällar. Sedan kom Rysslands invasion av Ukraina, och de unga beskriver sina känslor kring temat som att de återigen berövades sin framtid. Nu skulle vi egentligen redan kunna tala om en kvadrupelkris i och med den ekonomiska osäkerheten till följd av stigande energipriser och inflationen.
För många är sociala medier en viktig kanal för självuttryck, kamratstöd och för att få nya vänner. Samtidigt kan sociala medier skapa mer press i livet via möjligheten till jämförelse och ständig närvaro – och effektivt inverka negativt på mängden nattsömn.
– Att de unga mår dåligt beror alltså på många olika faktorer som påverkar dem samtidigt. Det betyder också att de inte finns bara en enda lösning på krisen.
Många lösningar på krisen
MIELI Psykisk Hälsa rf samlade nyligen över hundra organisationer för att fundera över lösningar på situationen. Att främja den psykiska hälsan och att förebygga problem utgör kärnan av den medborgarorganisation som Aalto-Matturi leder.
Hela 142 organisationer tackade ja till inbjudan. Tillsammans utarbetades sammanlagt 70 åtgärder.
– En del av dem är mycket konkreta, såsom att återställa studiestödet till samma nivå som på tiden före nedskärningarna. Även mycket stora teman, såsom att ta hand om jordens livsduglighet, ingår.
En mycket viktig lösning vore att svänga upp och ner på tjänstesystemet, eller som Aalto-Matturi kallar det, att svänga det rätt väg. De växande vårdköerna måste förkortas, och därefter bör tjänsterna ordnas så att det verkligen går att få hjälp inom primärvården – och så att det finns hjälp att få till exempel av de trygga vuxna inom småbarnspedagogiken och skolan redan innan problemen uppstår.
Aalto-Matturi är särskilt orolig över omfattningen av de ungas illamående.
– Var tredje av flickorna i olika skolstadier säger att de upplever åtminstone måttlig ångest.
– Något av ett fenomen i detta sammanhang kan vara det att det eventuellt är svårt för de unga eller deras familjer att känna igen när det finns anledning till oro. På något sätt verkar förmågan att bära normal sorg eller vanlig trötthet ha gått förlorad.
Sari Aalto-Matturi är alumn vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet. I magisterskedet gav huvudämnesstudierna i kommunikation henne kompetens och verktyg för en karriär inom kommunikation och hennes drömbransch.
– Jag började studera genast efter att ha gått ut skolan. Nu talas det mycket om att förkorta studietiden. Jag skulle själv ha haft nytta av om det skulle ha gått att kombinera studierna med arbetslivet i större omfattning. Många av de fenomen som jag studerade i teorin vid universitetet mötte jag för första gången i praktiken först när jag började arbeta efter min examen.
Som fyrtioåring återvände Aalto-Matturi till universitetet för att avlägga politices licentitatexamen. ”I och med min nya examen bytte jag yrke. Jag blev ledare för det demokratiska ansvarsområdet vid justitieministeriet. Jag ansvarade för beredningen av medborgarsamhällspolitiken. Också i mitt nuvarande arbete som ledare för en nationell medborgarorganisation arbetar jag med samma teman.”
Licentiatstudierna var enastående, säger hon.
– I motsats till magisterstudierna fick jag under licentiatstudierna teoretisk kunskap utöver det som jag lärt mig i arbetslivet. Det vidgade verkligen mina vyer.
Som verksamhetsledare för MIELI rf följer hon diskussionen om psykisk hälsa på nära håll. En ljuspunkt är hur mycket den psykiska hälsan diskuteras bland annat på sociala medier – särskilt bland de unga.
– Jag tror att de unga har enorm potential och enorma resurser för att göra det som de måste, det vill säga rädda denna värld.