”Vi utvecklade metoden, men läkare Mark Sloan populariserade den.”
I internationella sammanhang brukar plastikkirurg Anne Saarikko presentera den nya tekniken inom bröstcancerkirurgi ungefär på det här sättet. Hon medverkade i utvecklingen av tekniken i början av 2010-talet.
Den nya tekniken kombinerade två operationer: bröstrekonstruktion och transplantation av lymfkörtlar.
Tidigare hade man endast återskapat bröstet för cancerpatienten, utan att avlägsna lymfatisk vävnad. Många fick därmed svåra svullnader i armarna och det fanns ingen behandling för det.
Saarikko berättar om händelseförloppet med glimten i ögat. Mark Sloan är kirurg i sjukhusserien Grey’s Anatomy.
Den finländska forskargruppen var den första i världen att publicera en studie om den nya tekniken 2012. Studien fick stor uppmärksamhet, bland annat i USA.
Tekniken användes också i Grey’s Anatomy, där kirurgen Mark Sloan opererade patienter med hjälp av den på löpande band, trots att det endast fanns vetenskapliga publikationer om cirka 40 patienter.
– Det här skulle aldrig ha hänt i det verkliga livet, säger Saarikko roat.
– Det var fortfarande fråga om en helt experimentell operation.
Efter det började det komma förfrågningar från försäkringsbolag från olika håll i världen. Patienter önskade bli opererade, skulle man ersätta kostnaderna?
– Jag blev ganska häpen och undrade om det verkligen är så här världen fungerar, berättar Saarikko.
– Det är en ganska rolig historia om hur vetenskapen populariseras.
Den nya tekniken hade inte blivit till utan internationellt nätverkande
Senare har den nya tekniken blivit allt vanligare runt om i världen, också i det verkliga livet.
Idag är Anne Saarikko docent i plastikkirurgi vid Helsingfors universitet. Dessutom arbetar hon som överläkare på avdelningen för plastikkirurgi för barn vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, i HUS.
Saarikkos karriärval påverkades av en upplevelse i barndomen. När hon var 12 fick hon en mjältskada och låg intagen på sjukhus i en vecka.
– Alla andra barn ville bara hem, men jag tyckte att sjukhusvärlden var så intressant! Under den här veckan väcktes hennes intresse för läkar- och kirurgyrket.
Efter gymnasiet kom Saarikko genast in på Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Hon avancerade snabbt till doktorandstudier och fick medverka i akademiprofessor Kari Alatalos grupp som bedriver cancerforskning på toppnivå.
Saarikko ville specialisera sig inom plastikkirurgi eftersom det är ett område som utvecklas snabbt.
– Det är ett mycket kreativt område inom kirurgi som fortsätter att utvecklas.
Redan i början av studierna uppmuntrades Saarikko till internationalisering, både av sin professor och av studentsamfundet, och det här hade en stor betydelse för hennes karriär. Redan som ung forskare deltog hon i kurser och konferenser vid toppuniversitet i Europa och USA.
– Jag fick upp ögonen för världen, och det har format mitt tänkande för alltid.
Vid Harvard gav professorerna till exempel råd om hur man bygger upp sin karriär.
– Man måste hitta något man vill utveckla och därefter satsa hundra procent på det. Och strunta i andras åsikter. Om man är fokuserad kan man uppnå toppresultat.
Den nya tekniken, som också användes i Grey’s Anatomy, skulle inte heller ha blivit till utan internationella nätverk.
När Saarikko var i 30-årsåldern deltog hon i ett möte i Buenos Aires. Där träffade hon en fransk kirurg som hade utvecklat en ny operationsteknik för transplantation av lymfkörtelvävndad. År 2006 åkte Saarikko till Paris för att närvara vid den franska kirurgens operationer och lära sig mer.
Där föddes idén om att kombinera bröstrekonstruktion med transplantation av lymfkörtlar.
– Det är otroligt viktigt att kirurger samarbetar, även mångprofessionellt, framhåller Saarikko.
– Efter att ha besökt många olika länder inser jag att också vi här i Finland borde höja vår ambitionsnivå. Vi är otroligt duktiga på många saker och våra möjligheter är obegränsade!
Kontakten till universitetet viktig eftersom utvecklingen av nya behandlingar kräver mycket forskning
Saarikko har sedan 2012 helt fokuserat på plastikkirurgi för barn med läpp- och gomspalt.
– En barnplastikkirurg behandlar spädbarn som har hela livet framför sig. Det innebär ett stort ansvar, säger Saarikko.
– Man blir ganska ödmjuk, och måste koncentrera sig och sträva efter perfektion.
Fortlöpande utvecklings- och forskningsarbete är en del av arbetet på ett universitetssjukhus.
– Samtidigt som jag utför praktiskt arbete ser jag det som oerhört viktigt att jag hela tiden är insatt i vad som händer inom ämnesområdet. Att jag inte endast upprepar vad andra gjort, utan också skapar nytt.
Saarikko berömmer också det finländska samhället. Hon vill särskilt lyfta fram att alla har lika möjligheter. Det gör det möjligt för vem som helst att nå toppen.
– Jag tycker att den finländska modellen är enastående. Jag kommer själv från en arbetarfamilj. Min pappa är långtradarchaufför och min mamma lagerarbetare. Ingen av våra nära släktingar är läkare, berättar Saarikko.
– I många andra länder skulle det ha varit omöjligt att göra en akademisk karriär med min bakgrund. Vi har ett fint samhälle som vi kan vara stolta över.