- Syftet är att hitta metoder för att göra den byggda miljön mer kristålig, minska koldioxidavtrycket och höja den lokala självförsörjningsgraden.
- I projektet utreds hur företag, städer och invånare kan påverka helheten: vilka är till exempel hindren för byggande i trä och hur styr konsumenternas preferenser marknaden? God praxis samlas in från Estland, Slovenien, Danmark och Nederländerna.
- Resultatet är kunskap om hur företag, städer och invånare tillsammans kan skapa en kristålig boendemiljö. Informationen hjälper företag att utveckla produkter och tjänster både för hemmamarknaden och för global export.
Extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringarna gör livet i städer svårare. Det som är att vänta är mer vinterregn och vågrätt regn som drabbar byggnadsbeståndet. Värmeböljor kan å andra sidan ge upphov till tryckande heta värmeöar. Enligt Anne Toppinen, professor i skogsvetenskap, visar konsumentundersökningar redan nu att folk oroar sig för sitt boende i framtiden.
– Det finns en oro för att reparationskostnaderna inom bostadsbyggande kommer att öka i takt med att de extrema väderfenomenen blir fler och för att allt möjligt oväntat kan hända.
För att hantera riskerna har Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet och deras partner förenat sina krafter i projektet FoREfront, som finansieras av Business Finland. Syftet är att hitta metoder för att göra den byggda miljön kristålig.
Företagen måste kunna lansera nya lösningar på marknaden som är naturbaserade och som grundar sig på cirkulär bioekonomi. För att kunna göra det här behöver de information om önskemålen hos olika parter: hur villiga är städer att ta nya produkter i användning och hur vill folk bo?
På bostadsmarknaden kan invånarnas uppfattningar om fördelarna med naturbaserade lösningar visa sig så, att efterfrågan växer på objekt där grönt byggande ingår på ett attraktivt sätt.
Forskarna har redan samlat in information från workshoppar och intervjuer i föregångarstäderna Helsingfors och Åbo och använt informationen för att arbeta fram en plan för hur en kristålig boendemiljö skulle kunna se ut. Toppinen säger att resiliensen, det vill säga förmågan att anpassa sig till miljöförändringar, har identifierats som en viktig faktor.
– Det finns också synpunkter på att städer bör utformas ur också andra arters perspektiv och inte bara ur människans.
Extrema väderfenomen kunde till exempel motverkas med hjälp av gröna tak och väggar, vilket skulle skydda den biologiska mångfalden och minska upphettningen av bostäder. Blomsterängar och trädgårdar skulle kunna fungera som dagvattenområden som förebygger översvämningar. Betong som orsakar koldioxidutsläpp bör ersättas med trämaterial. Dessutom borde trähöghusens potential som kolsänkor utnyttjas.
– Deras andel skulle kunna ökas så som i Sverige, föreslår Toppinen.
Helsingfors universitet kommer att ge företag tillgång till HELSUS-institutets mångvetenskapliga forskning om koldioxidsnåla lösningar, cirkulär bioekonomi och träbyggande. Konsumentdata från projektet Decarbon-Home kommer också att utnyttjas.
Ett sömlöst samspel mellan lokala aktörer är nyckeln till att bygga kriståliga städer. Författningarna i till exempel markanvändnings- och bygglagstiftningen reglerar vilka nya produkter företag kan införa. Toppinen ser det som viktigt att städer skapar en marknad för naturbaserade lösningar.
– De kan använda planläggningen, tomtöverlåtelsevillkoren eller den blågröna koefficienten som en del av stadsplaneringen, samt påverka genom att informera och aktivera invånare.
Kerabit som tillverkar tak, tätskiktslösningar och solkraftverk är en av FoREfronts partner. Försäljningsdirektör Ville Lindholm säger att företaget deltar i samarbetet för att det vill hjälpa sina kunder att öka värdet på sina fastigheter och minska sitt koldioxidavtryck. Inom projektets ramar får företaget tillgång till forskningsbaserad kunskap på ett bredare sätt än på egen hand.
– Vi kan använda kunskapen i vår produktutveckling och på marknaden, säger Lindholm.
En viktig fördel med samarbetet är också att man får bekräftelse på sina egna synpunkter. Även om till exempel gröna tak ännu inte har slagit igenom är det bra att se att trenden går mot hållbart byggande.
– Det ger oss tro på att vi är på rätt väg och stärker vår vilja att fortsätta utveckla en grönare produkt.
Arbetet stöds genom att identifiera god praxis från Estland, Slovenien, Danmark och Nederländerna. Det stärker företagens kunskap och förståelse om marknaden i olika länder, vilket också öppnar upp för export.
Lindholm tycker att mötena med projektgruppen varit särskilt givande. Han tror att en dialog hjälper kunderna förstå när de ska skicka in en anbudsförfrågan för att kunna inkludera naturbaserade lösningar i sina byggprojekt.
– Det är fint att se att forskning om den gröna omställningen får finansiering och att den engagerar passionerade personer från olika sektorer.
Kontakta oss så utformar vi ett projekt enligt ditt företags behov: business@helsinki.fi